Psaltaren 46

1 En visa, Korah barnas, om ungdomen, till att föresjunga. Gud är vår tillflykt och starkhet; en hjelp uti de stora bedröfvelser, som oss uppåkomne äro.

Kora mma dwom. Wɔto no “alamot” sankuo nne so. Onyankopɔn ne yɛn dwanekɔbea ne yɛn ahoɔden, amanehunu mu ɔboafoɔ a ɔwɔ hɔ ɛberɛ biara.

2 Derföre frukte vi oss intet, om än verlden förginges, och bergen midt i hafvet sönko;

Enti sɛ asase ani dane butu na mmepɔ tutu kɔgu ɛpo ase a, yɛrensuro,

3 Om än hafvet rasade och svallade, så att för dess bullers skull bergen omkullföllo. (Sela)

sɛ ɛpo bɔ asorɔkye na ɛhuru na ɛma nkokoɔ woso mpo a, yɛrensuro.

4 Likväl skall Guds stad lustig blifva med sina brunnar, der dens Högstas helga boningar äro.

Asutene bi wɔ hɔ a ne nsuwansuwa de anigyeɛ ba Onyankopɔn kuropɔn mu, beaeɛ kronkron a Ɔsorosoroni no teɛ.

5 Gud är när dem derinne; derföre skall han väl blifva. Gud hjelper honom bittida.

Onyankopɔn te kuropɔn no mu, na ɔrenhwe ase; Onyankopɔn bɛboa no anɔpahema.

6 Hedningarna måste förtvifla, och Konungariken falla; jorden måste förgås, då han sig höra låter.

Amanaman yɛ hoo, na ahennie hwehwe ase; ɔma ne nne so ma asase nane.

7 Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. (Sela)

Otumfoɔ Awurade ka yɛn ho. Yakob Onyankopɔn yɛ yɛn aban.

8 Kommer, och ser Herrans verk, den på jordene sådana förstöring gör.

Bra bɛhwɛ Awurade nnwuma, ɔsɛeɛ a ɔde aba asase no so.

9 Den örlig stillar i hela verldene, sönderbryter bågan, sönderbråkar spetsen, och uppbränner vagnarna med eld.

Ɔma akodie gyae kɔsi asase ano. Ɔbubu agyan mu na ɔsɛe pea; ɔde ogya hye nkataboɔ.

10 Varer stilla, och besinner att jag är Gud. Jag skall vinna pris ibland Hedningarna; jag skall vinna pris på jordene.

Monyɛ komm na monhunu sɛ me ne Onyankopɔn; wɔbɛma me so wɔ amanaman no mu, wɔbɛma me so wɔ asase so.

11 Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. (Sela)

Otumfoɔ Awurade ka yɛn ho; Yakob Onyankopɔn yɛ yɛn aban. Wɔde ma dwomkyerɛfoɔ.