Psaltaren 46

1 En visa, Korah barnas, om ungdomen, till att föresjunga. Gud är vår tillflykt och starkhet; en hjelp uti de stora bedröfvelser, som oss uppåkomne äro.

Az éneklőmesternek, a Kóráh fiainak éneke, a halamothra. Isten a mi oltalmunk és erősségünk! igen bizonyos segítség a nyomorúságban.

2 Derföre frukte vi oss intet, om än verlden förginges, och bergen midt i hafvet sönko;

Azért nem félünk, ha elváltoznék is a föld, ha hegyek omlanának is a tenger közepébe:

3 Om än hafvet rasade och svallade, så att för dess bullers skull bergen omkullföllo. (Sela)

Zúghatnak, tajtékozhatnak hullámai; hegyek rendülhetnek meg háborgásától. (Szela)

4 Likväl skall Guds stad lustig blifva med sina brunnar, der dens Högstas helga boningar äro.

Forrásainak árja megörvendezteti Isten városát, a Felségesnek szent hajlékait.

5 Gud är när dem derinne; derföre skall han väl blifva. Gud hjelper honom bittida.

Az Isten ő közepette van, nem rendül meg; megsegíti Isten virradatkor.

6 Hedningarna måste förtvifla, och Konungariken falla; jorden måste förgås, då han sig höra låter.

Nemzetek zajongnak, országok mozognak; kiereszti hangját, megszeppen a föld.

7 Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. (Sela)

A Seregek Ura velünk van, Jákób Istene a mi várunk. (Szela)

8 Kommer, och ser Herrans verk, den på jordene sådana förstöring gör.

Jőjjetek, lássátok az Úr tetteit, a ki pusztaságokat szerez a földön;

9 Den örlig stillar i hela verldene, sönderbryter bågan, sönderbråkar spetsen, och uppbränner vagnarna med eld.

Hadakat némít el a föld széléig; ívet tör, kopját ront, hadi szekereket éget el tűzben.

10 Varer stilla, och besinner att jag är Gud. Jag skall vinna pris ibland Hedningarna; jag skall vinna pris på jordene.

Csendesedjetek és ismerjétek el, hogy én vagyok az Isten! Felmagasztaltatom a nemzetek közt, felmagasztaltatom a földön.

11 Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. (Sela)

A Seregek Ura velünk van, Jákób Istene a mi várunk! (Szela)