Psaltaren 46
1 En visa, Korah barnas, om ungdomen, till att föresjunga. Gud är vår tillflykt och starkhet; en hjelp uti de stora bedröfvelser, som oss uppåkomne äro.
Thaburi ya Ariũ a Kora Ngai nĩwe rĩũrĩro riitũ o na hinya witũ, o we ũteithio witũ hĩndĩ ya mathĩĩna.
2 Derföre frukte vi oss intet, om än verlden förginges, och bergen midt i hafvet sönko;
Tondũ ũcio tũtingĩĩtigĩra, o na thĩ ĩngĩthingitha, na irĩma igwe iria-inĩ,
3 Om än hafvet rasade och svallade, så att för dess bullers skull bergen omkullföllo. (Sela)
o na maaĩ marĩo mangĩruruma na mahũyũke, nginya irĩma igathingithio nĩ nditi yamo.
4 Likväl skall Guds stad lustig blifva med sina brunnar, der dens Högstas helga boningar äro.
Nĩ kũrĩ rũũĩ rũrĩa tũrũũĩ twaruo tũkenagia itũũra rĩa Ngai, gĩikaro kĩu kĩamũre kĩa Ũrĩa-ũrĩ-Igũrũ-Mũno.
5 Gud är när dem derinne; derföre skall han väl blifva. Gud hjelper honom bittida.
Ngai arĩ kũu thĩinĩ wa itũũra rĩu, na rĩtikenyenyeka; Ngai nĩwe ũkaarĩteithia kĩrooko gũgĩkĩa.
6 Hedningarna måste förtvifla, och Konungariken falla; jorden måste förgås, då han sig höra låter.
Ndũrĩrĩ nĩiraronja, namo mothamaki makenyenya; nake agũũthũka-rĩ, thĩ ĩgatweka.
7 Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. (Sela)
Jehova Mwene-Hinya-Wothe arĩ hamwe na ithuĩ; Ngai wa Jakubu nĩwe kĩirigo giitũ kĩa hinya.
8 Kommer, och ser Herrans verk, den på jordene sådana förstöring gör.
Ũkai muone ciĩko iria Jehova ekĩte, ũkai muone ũrĩa akirĩtie thĩ ihooru.
9 Den örlig stillar i hela verldene, sönderbryter bågan, sönderbråkar spetsen, och uppbränner vagnarna med eld.
Aniinaga mbaara nginya ituri cia thĩ; oinaga ũta na agathethera itimũ, na agacina ngo na mwaki.
10 Varer stilla, och besinner att jag är Gud. Jag skall vinna pris ibland Hedningarna; jag skall vinna pris på jordene.
“Hoorerai, na mũmenye atĩ niĩ nĩ niĩ Ngai; nĩngatũũgĩrio ndũrĩrĩ-inĩ, na ndũũgĩrio thĩ yothe.”
11 Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. (Sela)
Jehova Mwene-Hinya-Wothe arĩ hamwe na ithuĩ; Ngai wa Jakubu nĩwe kĩirigo giitũ kĩa hinya.
