Psaltaren 44
1 En undervisning Korah barnas, till att föresjunga. Gud, vi hafve med våra öron hört, våre fäder hafva det förtäljt oss, hvad du i deras dagar gjort hafver fordom.
Nkunga bana ba babakala ba Kole kuidi pfumu minyimbidi. Beto tuwilu mu matu meto, a Nzambi madise meto batukamba mambu momo wuvanga mu bilumbu biawu; mu bilumbu bivioka
2 Du hafver med dine hand fördrifvit Hedningarna; men dem hafver du insatt. Du hafver förderfvat folken; men dem hafver du utvidgat.
Mu koko kuaku, ngeyo wukuka makanda; ayi ngeyo wuvingisa madise meto; ngeyo wukosikisa batu ayi ngeyo wufunisa mase meto.
3 Ty de hafva icke intagit landet genom sitt svärd, och deras arm halp dem intet; utan din högra hand, din arm och ditt ansigtes ljus; ty du hade ett behag till dem.
Kadi sia ti mu diambu di sabala kiawu bazionina tsi; Voti kadi sia ti koko kuawu kuawu kuba natina ndungunu; koko kuaku ku lubakala, koko kuaku ayi kiezila ki zizi kiaku bila ngeyo wuba zola.
4 Gud, du äst den samme min Konung, som Jacob hjelp tillsäger.
Ngeyo ntinu ama ayi Nzambi ama; ngeyo wuzenga ndungunu mu diambu di Yakobi.
5 Igenom dig skole vi nederslå våra fiendar. I ditt Namn vilje vi undertrampa dem som sig emot oss sätta.
Mu diambu diaku, tuela vutula bambeni zieto ku mbusa. Mu diambu di dizina diaku, tuela diatikisa bobo beti kutulenda.
6 Ty Jag förlåter mig icke uppå min båga, och mitt svärd kan intet hjelpa mig;
Nditulanga ko diana diama mu mbasꞌama ayi sabala kiama kilendi ku ndatina ndungunu ko.
7 Utan du hjelper oss ifrå våra fiendar, och gör dem till skam, som hata oss.
Vayi ngeyo weti kutuvana ndungunu mu bambeni zieto; ngeyo wumfuisanga tsoni bobo bakutulendanga.
8 Vi vilje dagliga berömma oss af Gudi, och tacka dino Namne evinnerliga. (Sela)
Mu Nzambi beto tueti kukiniemisanga mu lumbu kimvimba ayi tuela zitisa dizina diaku mu zithangu zioso.
9 Hvi bortdrifver du då nu oss, och låter oss till skam varda; och drager icke ut i vårom här?
Vayi buabu ngeyo wutuloza ayi wutukuludi; ngeyo wutotukanga diaka ko ayi nkangu eto wu masodi.
10 Du låter oss fly för våra fiendar, att de, som oss hata, skola beröfva oss.
Ngeyo wutuvutula ku mbusa va ntuala bambeni zieto; ayi bobo beti kutulenda bazionini bima bieto.
11 Du låter uppäta oss såsom får, och förströr oss ibland Hedningarna.
Ngeyo wutuyekula batudia banga mamemi. Wutusasikisa va khatitsika makanda.
12 Du säljer ditt folk förgäfves, och tager der intet före.
Ngeyo wusumbisa batu baku mu thalu yi phamba, wukadi kuba bakila ndandu bu wuba sumbisa.
13 Du gör oss till smälek vårom grannom; till spott och hån dem som omkring oss äro.
Ngeyo wutukitula kima ki tsoni kuidi bafikimini yeto, kisekununu ayi kitsevolo kuidi bawu batuzungididi.
14 Du gör oss till ett ordspråk ibland Hedningarna, och att folken rista hufvudet öfver oss.
Ngeyo wutukitula zinongo va khatitsika makanda; batu balembo kutunikunina mintu miawu.
15 Dagliga är min smälek för mig, och mitt ansigte är fullt med skam;
Mvuezolo ama widi ku ntualꞌama mu lumbu kimvimba; ayi tsoni yilembo monika va zizi kiama;
16 Att jag måste de försmädare och lastare höra, och fienderna och de hämndgiruga se.
mu diambu di bifingu bi bobo balembo ndenzi ayi balembo mvuezi, mu diambu di mbeni, mutu wumvutulanga landi.
17 Allt detta är öfver oss kommet, och vi hafve dock intet förgätit dig, eller otroliga i ditt förbund handlat.
Mamoso momo matubuila vayi beto tusia kuzimbakana; Voti tusia ba luvunu mu Nguizani aku ko.
18 Vårt hjerta är icke affallet, eller vår gång viken ifrå din väg;
Mintima mieto misia baluka ko; Malu meto masia vengama ko mu nsolo aku,
19 Att du så sönderslår oss ibland drakar, och öfvertäcker oss med mörker.
vayi wutukosikisa ayi wutukitula suamunu ki memvo; ayi wutufuka ku tsi dibulu di tombi.
20 Om vi vår Guds Namn förgätit hade, och våra händer upplyft till en främmande Gud;
Enati beto tuzimbakana dizina di Nzambi eto, voti tunonuna mioko mieto kuidi nzambi yi nzenza,
21 Det kunde Gud väl finna. Nu känner han ju vår hjertans grund.
buna Nzambi kalendi bakula ko e? Bila niandi zebi mansueki ma ntima.
22 Ty vi varde ju dagliga för dina skull dräpne, och äro räknade såsom slagtefår.
Vayi mu diambu diaku tueti dengana lufua mu lumbu kimvimba, ayi balembo tumoni banga mamemi mafueti kuenda ku vondo.
23 Uppväck dig, Herre; hvi sofver du? Vaka upp, och bortdrif oss icke med allo.
Kotuka, a Yave! Bila mbi wulembo lekila e? Kotuka kuaku kadi tumbu ku tuyekula mvimba!
24 Hvi fördöljer du ditt ansigte; och förgäter vårt elände och tvång?
Bila mbi wulembo suekila zizi kiaku e? Ayi bila mbi wulembo zimbikinina ziphasi zieto ayi yamusu kueto e?
25 Ty vår själ är nederböjd till jordena; vår buk låder vid jordena.
Tunatu ku mbungi-mbungi zinitu zieto zinama mu ntoto.
26 Statt upp, hjelp oss, och förlös oss, för dina godhets skull.
Telama, wutusadisa wutukula mu diambu di luzolo luaku lu ngolo.
