< Psaltaren 44 >

1 En undervisning Korah barnas, till att föresjunga. Gud, vi hafve med våra öron hört, våre fäder hafva det förtäljt oss, hvad du i deras dagar gjort hafver fordom.
Nangngegmi babaen kadagiti lapayagmi, O Dios, imbaga dagiti ammami kadakami dagiti trabaho nga inaramidmo kadagidi aldawda, idi un-unana nga aldaw.
2 Du hafver med dine hand fördrifvit Hedningarna; men dem hafver du insatt. Du hafver förderfvat folken; men dem hafver du utvidgat.
Pinapanawmo dagiti nasion babaen kadagiti imam ngem inmulam dagiti tattaomi, pinarigatmo dagiti tattao, ngem inwarasmo dagiti tattaomi iti daga.
3 Ty de hafva icke intagit landet genom sitt svärd, och deras arm halp dem intet; utan din högra hand, din arm och ditt ansigtes ljus; ty du hade ett behag till dem.
Ta saanda a naala ti daga a kas sanikuada babaen iti bukodda a kampilan, wenno insalakan man ida ti bukodda a takkiag; ngem ti makannawan nga imam, ti takkiagmo, ken ti raniag ti rupam, gapu ta immanamongka kadakuada.
4 Gud, du äst den samme min Konung, som Jacob hjelp tillsäger.
O Dios, Sika ti Arik; iyegmo ti balligi kenni Jacob.
5 Igenom dig skole vi nederslå våra fiendar. I ditt Namn vilje vi undertrampa dem som sig emot oss sätta.
Babaen kenka ipababami dagiti kabusormi; babaen iti naganmo, ibaddekminto ida, dagiti tumakder a bumusor kadakami.
6 Ty Jag förlåter mig icke uppå min båga, och mitt svärd kan intet hjelpa mig;
Ta saanakto nga agtalek iti panak, wenno isalakannak man ti kampilanko.
7 Utan du hjelper oss ifrå våra fiendar, och gör dem till skam, som hata oss.
Ngem insalakannakami manipud kadagiti kabusormi, ken imbabainmo dagiti manggurgura kadakami.
8 Vi vilje dagliga berömma oss af Gudi, och tacka dino Namne evinnerliga. (Sela)
Iti Dios nagpannakkelkami nga agmalmalem, ken agyamankami iti naganmo iti agnanayon. (Selah)
9 Hvi bortdrifver du då nu oss, och låter oss till skam varda; och drager icke ut i vårom här?
Ngem ita, imbelleng ken imbabainnakami, ken saankan a kumuykuyog kadagiti mannakigubatmi.
10 Du låter oss fly för våra fiendar, att de, som oss hata, skola beröfva oss.
Inaramidmo nga agsanudkami manipud iti kabusor; ken samsamandakami dagiti manggurgura kadakami.
11 Du låter uppäta oss såsom får, och förströr oss ibland Hedningarna.
Pinagbalinnakami a kasla karnero a naisagana a taraon, ket inwarasnakami kadagiti nasion.
12 Du säljer ditt folk förgäfves, och tager der intet före.
Ilakom dagiti tattaom para iti awan; saanmo a nanayonan ti kinabaknangmo babaen ti panangaramid iti dayta.
13 Du gör oss till smälek vårom grannom; till spott och hån dem som omkring oss äro.
Pinagbalinnakami a tubngar kadagiti kaarrubami, angawen ken laisendakami dagiti adda iti aglawlawmi.
14 Du gör oss till ett ordspråk ibland Hedningarna, och att folken rista hufvudet öfver oss.
Inaramidnakami a pagkakatawaan dagiti nasion, a pagwingiwingan ti ulo dagiti tattao.
15 Dagliga är min smälek för mig, och mitt ansigte är fullt med skam;
Agmalmalem nga adda iti sangoanak ti pannakaibabainko, inabbongannak ti bain iti rupak
16 Att jag måste de försmädare och lastare höra, och fienderna och de hämndgiruga se.
gapu iti timekna a mangtubtubngar ken manglalais, gapu iti gumurgura ken ti kabusor.
17 Allt detta är öfver oss kommet, och vi hafve dock intet förgätit dig, eller otroliga i ditt förbund handlat.
Immay amin daytoy kadakami; nupay kasta, saandaka a nalipatan wenno sinalungasing ti tulagmo.
18 Vårt hjerta är icke affallet, eller vår gång viken ifrå din väg;
Saan a timmallikod ti pusomi; saan nga immadayo iti dalanmo dagiti addangmi.
19 Att du så sönderslår oss ibland drakar, och öfvertäcker oss med mörker.
Ngem nakaro ti panangburakmo kadakami iti ayan dagiti narungsot nga ayup ken inabbongannakami iti anniniwan ti patay.
20 Om vi vår Guds Namn förgätit hade, och våra händer upplyft till en främmande Gud;
No nalipatanmi ti nagan ti Diosmi wenno ingatomi dagiti imami iti sabali a dios,
21 Det kunde Gud väl finna. Nu känner han ju vår hjertans grund.
saanto kadi a sukimaten ti Dios daytoy? Ta ammona dagiti palimed ti puso.
22 Ty vi varde ju dagliga för dina skull dräpne, och äro räknade såsom slagtefår.
Kinapudnona, agmalmalem a mapappapataykami gapu iti naganmo; Naibilangkami a kasla karnero a maparti.
23 Uppväck dig, Herre; hvi sofver du? Vaka upp, och bortdrif oss icke med allo.
Agriingka, apay a matmaturogka, O Apo? Bumangonka, saannakami nga ilaksid iti agnanayon.
24 Hvi fördöljer du ditt ansigte; och förgäter vårt elände och tvång?
Apay nga ilingedmo ti rupam ket lipatem ti pannakaparparigat ken pannakaidadanesmi?
25 Ty vår själ är nederböjd till jordena; vår buk låder vid jordena.
Ta narunawkami iti katapukan; naiyasideg ti bagimi iti daga.
26 Statt upp, hjelp oss, och förlös oss, för dina godhets skull.
Bumangonka ta tulongannakami ket subbotennakami maigapu iti kinapudnom iti tulagmo.

< Psaltaren 44 >