< Psaltaren 44 >

1 En undervisning Korah barnas, till att föresjunga. Gud, vi hafve med våra öron hört, våre fäder hafva det förtäljt oss, hvad du i deras dagar gjort hafver fordom.
Guð, við höfum heyrt um máttarverk þín á dögum forfeðra okkar. Þeir hafa sagt:
2 Du hafver med dine hand fördrifvit Hedningarna; men dem hafver du insatt. Du hafver förderfvat folken; men dem hafver du utvidgat.
Hann rak heiðnu þjóðirnar úr landinu og gaf okkur það, lét Ísrael setjast hér að.
3 Ty de hafva icke intagit landet genom sitt svärd, och deras arm halp dem intet; utan din högra hand, din arm och ditt ansigtes ljus; ty du hade ett behag till dem.
Ekki sigruðu þeir af eigin krafti, heldur vegna máttar þíns og velþóknunar þinnar á þeim.
4 Gud, du äst den samme min Konung, som Jacob hjelp tillsäger.
Þú ert konungur minn og Guð. Láttu þjóð þína vinna sigur!
5 Igenom dig skole vi nederslå våra fiendar. I ditt Namn vilje vi undertrampa dem som sig emot oss sätta.
Aðeins í þínum krafti og nafni sigrum við óvininn.
6 Ty Jag förlåter mig icke uppå min båga, och mitt svärd kan intet hjelpa mig;
Vopnin duga skammt, þau tryggja ekki sigur.
7 Utan du hjelper oss ifrå våra fiendar, och gör dem till skam, som hata oss.
Aðeins með þinni hjálp getum við sigrað.
8 Vi vilje dagliga berömma oss af Gudi, och tacka dino Namne evinnerliga. (Sela)
Guð, aftur og aftur hrósa ég mér af þér. Hvernig get ég þakkað þér sem skyldi!
9 Hvi bortdrifver du då nu oss, och låter oss till skam varda; och drager icke ut i vårom här?
En þó hefur þú, Drottinn, nú um stund yfirgefið okkur og ekki stutt í orustum.
10 Du låter oss fly för våra fiendar, att de, som oss hata, skola beröfva oss.
Já, þú hefur barist gegn okkur og við höfum flúið. Óvinir okkar gerðu árás. Þeir rændu og rupluðu.
11 Du låter uppäta oss såsom får, och förströr oss ibland Hedningarna.
Þú hefur farið með okkur eins og sláturfé, tvístrað okkur meðal þjóðanna.
12 Du säljer ditt folk förgäfves, och tager der intet före.
Þú selur þjóð þína fyrir lítið, metur hana einskis virði.
13 Du gör oss till smälek vårom grannom; till spott och hån dem som omkring oss äro.
Nágrannarnir hæða okkur og spotta vegna alls sem þú lætur á okkur dynja.
14 Du gör oss till ett ordspråk ibland Hedningarna, och att folken rista hufvudet öfver oss.
Þín vegna er „Gyðingur!“háðsyrði og hneyksli meðal þjóðanna, öllum til ama.
15 Dagliga är min smälek för mig, och mitt ansigte är fullt med skam;
Ég verð fyrir stöðugum skömmum,
16 Att jag måste de försmädare och lastare höra, och fienderna och de hämndgiruga se.
mér er formælt og ég fyrirlitinn af hefnigjörnum óvinum.
17 Allt detta är öfver oss kommet, och vi hafve dock intet förgätit dig, eller otroliga i ditt förbund handlat.
Og þetta hefur gerst, Drottinn, þrátt fyrir tryggð okkar við þig. Sáttmála þinn höfum við ekki rofið.
18 Vårt hjerta är icke affallet, eller vår gång viken ifrå din väg;
Ekki höfum við snúið okkur gegn þér, ekki vikið eitt skref af vegi þínum!
19 Att du så sönderslår oss ibland drakar, och öfvertäcker oss med mörker.
Væri svo, gætum við skilið refsingu þína, landauðn og niðdimmu dauðans.
20 Om vi vår Guds Namn förgätit hade, och våra händer upplyft till en främmande Gud;
Ef við hefðum hætt að tilbiðja Guð og snúið okkur að hjáguðadýrkun,
21 Det kunde Gud väl finna. Nu känner han ju vår hjertans grund.
hefði honum þá ekki verið kunnugt um það? Hann sem þekkir alla hluti og leyndarmál mannanna.
22 Ty vi varde ju dagliga för dina skull dräpne, och äro räknade såsom slagtefår.
En það höfum við ekki gert. Við erum í dauðans hættu fyrir það eitt að þjóna þér! Við erum eins og lömb leidd til slátrunar!
23 Uppväck dig, Herre; hvi sofver du? Vaka upp, och bortdrif oss icke med allo.
Vakna þú! Rís þú á fætur! Hvers vegna sefur þú, Drottinn? Hefur þú hafnað okkur fyrir fullt og allt?
24 Hvi fördöljer du ditt ansigte; och förgäter vårt elände och tvång?
Hvers vegna horfir þú í aðra átt? Af hverju er þér sama um sorg okkar og neyð?
25 Ty vår själ är nederböjd till jordena; vår buk låder vid jordena.
Við erum fallnir og liggjum hér endilangir.
26 Statt upp, hjelp oss, och förlös oss, för dina godhets skull.
Rís þú upp, Drottinn, komdu og hjálpaðu okkur! Frelsaðu okkur vegna eilífrar elsku þinnar.

< Psaltaren 44 >