Psaltaren 44
1 En undervisning Korah barnas, till att föresjunga. Gud, vi hafve med våra öron hört, våre fäder hafva det förtäljt oss, hvad du i deras dagar gjort hafver fordom.
For the chief musician. A psalm of the sons of Korah. A maschil. We have heard with our ears, God, our fathers have told us what work you did in their days, in the days of old.
2 Du hafver med dine hand fördrifvit Hedningarna; men dem hafver du insatt. Du hafver förderfvat folken; men dem hafver du utvidgat.
You drove out the nations with your hand, but you planted our people; you afflicted the peoples, but you spread our people out in the land.
3 Ty de hafva icke intagit landet genom sitt svärd, och deras arm halp dem intet; utan din högra hand, din arm och ditt ansigtes ljus; ty du hade ett behag till dem.
For they did not obtain the land for their possession by their own sword, neither did their own arm save them; but your right hand, your arm, and the light of your face, because you were favorable to them.
4 Gud, du äst den samme min Konung, som Jacob hjelp tillsäger.
God, You are my King; command victory for Jacob.
5 Igenom dig skole vi nederslå våra fiendar. I ditt Namn vilje vi undertrampa dem som sig emot oss sätta.
Through you we will push down our adversaries; through your name we will tread them under, those who rise up against us.
6 Ty Jag förlåter mig icke uppå min båga, och mitt svärd kan intet hjelpa mig;
For I will not trust in my bow, neither will my sword save me.
7 Utan du hjelper oss ifrå våra fiendar, och gör dem till skam, som hata oss.
But you have saved us from our adversaries, and have put to shame those who hate us.
8 Vi vilje dagliga berömma oss af Gudi, och tacka dino Namne evinnerliga. (Sela)
In God we have made our boast all the day long, and we will give thanks to your name forever. (Selah)
9 Hvi bortdrifver du då nu oss, och låter oss till skam varda; och drager icke ut i vårom här?
But now you have thrown us off and brought us dishonor, and you do not go out with our armies.
10 Du låter oss fly för våra fiendar, att de, som oss hata, skola beröfva oss.
You make us turn back from the adversary; and those who hate us take spoil for themselves.
11 Du låter uppäta oss såsom får, och förströr oss ibland Hedningarna.
You have made us like sheep to be slaughtered and have scattered us among the nations.
12 Du säljer ditt folk förgäfves, och tager der intet före.
You sell your people for nothing; you have not increased your wealth by doing so.
13 Du gör oss till smälek vårom grannom; till spott och hån dem som omkring oss äro.
You make us a rebuke to our neighbors, scoffed and mocked by those around us.
14 Du gör oss till ett ordspråk ibland Hedningarna, och att folken rista hufvudet öfver oss.
You make us an insult among the nations, a shaking of the head among the peoples.
15 Dagliga är min smälek för mig, och mitt ansigte är fullt med skam;
All the day long my dishonor is before me, and the shame of my face has covered me
16 Att jag måste de försmädare och lastare höra, och fienderna och de hämndgiruga se.
because of the voice of him who rebukes and insults, because of the enemy and the avenger.
17 Allt detta är öfver oss kommet, och vi hafve dock intet förgätit dig, eller otroliga i ditt förbund handlat.
All this has come on us; yet we have not forgotten you or dealt falsely with your covenant.
18 Vårt hjerta är icke affallet, eller vår gång viken ifrå din väg;
Our heart has not turned back; our steps have not gone from your way.
19 Att du så sönderslår oss ibland drakar, och öfvertäcker oss med mörker.
Yet you have severely broken us in the place of jackals and covered us with the shadow of death.
20 Om vi vår Guds Namn förgätit hade, och våra händer upplyft till en främmande Gud;
If we have forgotten the name of our God or spread out our hands to a strange god,
21 Det kunde Gud väl finna. Nu känner han ju vår hjertans grund.
would not God search this out? For he knows the secrets of the heart.
22 Ty vi varde ju dagliga för dina skull dräpne, och äro räknade såsom slagtefår.
Indeed, for your sake we are being killed all day long; we are considered to be sheep for the slaughter.
23 Uppväck dig, Herre; hvi sofver du? Vaka upp, och bortdrif oss icke med allo.
Awake, why do you sleep, Lord? Arise, do not throw us off permanently.
24 Hvi fördöljer du ditt ansigte; och förgäter vårt elände och tvång?
Why do you hide your face and forget our affliction and our oppression?
25 Ty vår själ är nederböjd till jordena; vår buk låder vid jordena.
For we have melted away into the dust; our bodies cling to the earth.
26 Statt upp, hjelp oss, och förlös oss, för dina godhets skull.
Rise up for our help and redeem us for the sake of your covenant faithfulness.
