< Psaltaren 44 >
1 En undervisning Korah barnas, till att föresjunga. Gud, vi hafve med våra öron hört, våre fäder hafva det förtäljt oss, hvad du i deras dagar gjort hafver fordom.
For the end, a Psalm for instruction, for the sons of Core. O God, we have heard with our ears, our fathers have told us, the work which you wrought in their days, in the days of old.
2 Du hafver med dine hand fördrifvit Hedningarna; men dem hafver du insatt. Du hafver förderfvat folken; men dem hafver du utvidgat.
Your hand utterly destroyed the heathen, and you did plant them: you did afflict the nations, and cast them out.
3 Ty de hafva icke intagit landet genom sitt svärd, och deras arm halp dem intet; utan din högra hand, din arm och ditt ansigtes ljus; ty du hade ett behag till dem.
For they inherited not the land by their [own] sword, and their [own] arm did not deliver them; but your right hand, and your arm, and the light of your countenance, because you were well pleased in them.
4 Gud, du äst den samme min Konung, som Jacob hjelp tillsäger.
You are indeed my King and my God, who command deliverances for Jacob.
5 Igenom dig skole vi nederslå våra fiendar. I ditt Namn vilje vi undertrampa dem som sig emot oss sätta.
In you will we push down our enemies, and in your name will we bring to nothing them that rise up against us.
6 Ty Jag förlåter mig icke uppå min båga, och mitt svärd kan intet hjelpa mig;
For I will not trust in my bow, and my sword shall not save me.
7 Utan du hjelper oss ifrå våra fiendar, och gör dem till skam, som hata oss.
For you have saved us from them that afflicted us, and have put to shame them that hated us.
8 Vi vilje dagliga berömma oss af Gudi, och tacka dino Namne evinnerliga. (Sela)
In God will we make our boast all the day, and to your name will we give thanks for ever. (Pause)
9 Hvi bortdrifver du då nu oss, och låter oss till skam varda; och drager icke ut i vårom här?
But now you have cast off, and put us to shame; and you will not go forth with our hosts.
10 Du låter oss fly för våra fiendar, att de, som oss hata, skola beröfva oss.
You have turned us back before our enemies; and they that hated us spoiled for themselves.
11 Du låter uppäta oss såsom får, och förströr oss ibland Hedningarna.
You made us as sheep for meat; and you scattered us amongst the nations.
12 Du säljer ditt folk förgäfves, och tager der intet före.
You have sold your people without price, and there was no profit by their exchange.
13 Du gör oss till smälek vårom grannom; till spott och hån dem som omkring oss äro.
You have made us a reproach to our neighbours, a scorn and derision them that are round about us.
14 Du gör oss till ett ordspråk ibland Hedningarna, och att folken rista hufvudet öfver oss.
You have made us a proverb amongst the Gentiles, a shaking of the head amongst the nations.
15 Dagliga är min smälek för mig, och mitt ansigte är fullt med skam;
All the day my shame is before me, and the confusion of my face has covered me,
16 Att jag måste de försmädare och lastare höra, och fienderna och de hämndgiruga se.
because of the voice of the slanderer and reviler; because of the enemy and avenger.
17 Allt detta är öfver oss kommet, och vi hafve dock intet förgätit dig, eller otroliga i ditt förbund handlat.
All these things are come upon us: but we have not forgotten you, neither have we dealt unrighteously in your covenant.
18 Vårt hjerta är icke affallet, eller vår gång viken ifrå din väg;
And our heart has not gone back; but you have turned aside our paths from your way.
19 Att du så sönderslår oss ibland drakar, och öfvertäcker oss med mörker.
For you have laid us low in a place of affliction, and the shadow of death has covered us.
20 Om vi vår Guds Namn förgätit hade, och våra händer upplyft till en främmande Gud;
If we have forgotten the name of our God, and if we have spread out our hands to a strange god; shall not God search these things out?
21 Det kunde Gud väl finna. Nu känner han ju vår hjertans grund.
for he knows the secrets of the heart.
22 Ty vi varde ju dagliga för dina skull dräpne, och äro räknade såsom slagtefår.
For, for your sake we are killed all the day long; we are counted as sheep for slaughter.
23 Uppväck dig, Herre; hvi sofver du? Vaka upp, och bortdrif oss icke med allo.
Awake, therefore sleep you, O Lord? arise, and do not cast [us] off for ever.
24 Hvi fördöljer du ditt ansigte; och förgäter vårt elände och tvång?
Therefore turn you your face away, [and] forget our poverty and our affliction?
25 Ty vår själ är nederböjd till jordena; vår buk låder vid jordena.
For our soul has been brought down to the dust; our belly has cleaved to the earth.
26 Statt upp, hjelp oss, och förlös oss, för dina godhets skull.
Arise, O Lord, help us, and redeem us for your name's sake.