Psaltaren 44
1 En undervisning Korah barnas, till att föresjunga. Gud, vi hafve med våra öron hört, våre fäder hafva det förtäljt oss, hvad du i deras dagar gjort hafver fordom.
To the chief music-maker. Of the sons of Korah Maschil. It has come to our ears, O God, our fathers have given us the story, of the works which you did in their days, in the old times,
2 Du hafver med dine hand fördrifvit Hedningarna; men dem hafver du insatt. Du hafver förderfvat folken; men dem hafver du utvidgat.
Uprooting the nations with your hand, and planting our fathers in their place; cutting down the nations, but increasing the growth of your people.
3 Ty de hafva icke intagit landet genom sitt svärd, och deras arm halp dem intet; utan din högra hand, din arm och ditt ansigtes ljus; ty du hade ett behag till dem.
For they did not make the land theirs by their swords, and it was not their arms which kept them safe; but your right hand, and your arm, and the light of your face, because you had pleasure in them.
4 Gud, du äst den samme min Konung, som Jacob hjelp tillsäger.
You are my King and my God; ordering salvation for Jacob.
5 Igenom dig skole vi nederslå våra fiendar. I ditt Namn vilje vi undertrampa dem som sig emot oss sätta.
Through you will we overcome our haters; by your name will they be crushed under our feet who are violent against us.
6 Ty Jag förlåter mig icke uppå min båga, och mitt svärd kan intet hjelpa mig;
I will not put faith in my bow, my sword will not be my salvation.
7 Utan du hjelper oss ifrå våra fiendar, och gör dem till skam, som hata oss.
But it is you who have been our saviour from those who were against us, and have put to shame those who had hate for us.
8 Vi vilje dagliga berömma oss af Gudi, och tacka dino Namne evinnerliga. (Sela)
Our pride is in God at all times, to his name we give praise for ever. (Selah)
9 Hvi bortdrifver du då nu oss, och låter oss till skam varda; och drager icke ut i vårom här?
But now you have sent us away from you, and put us to shame; you do not go out with our armies.
10 Du låter oss fly för våra fiendar, att de, som oss hata, skola beröfva oss.
Because of this we are turned back by the attacker: those who have hate for us take our goods for themselves.
11 Du låter uppäta oss såsom får, och förströr oss ibland Hedningarna.
You have made us like sheep which are taken for meat; we are put to flight among the nations.
12 Du säljer ditt folk förgäfves, och tager der intet före.
You let your people go for nothing; your wealth is not increased by their price.
13 Du gör oss till smälek vårom grannom; till spott och hån dem som omkring oss äro.
You have made us to be looked down on by our neighbours, we are laughed at and shamed by those who are round about us.
14 Du gör oss till ett ordspråk ibland Hedningarna, och att folken rista hufvudet öfver oss.
Our name is a word of shame among the nations, a sign for the shaking of heads among the peoples.
15 Dagliga är min smälek för mig, och mitt ansigte är fullt med skam;
My downfall is ever before me, and I am covered with the shame of my face;
16 Att jag måste de försmädare och lastare höra, och fienderna och de hämndgiruga se.
Because of the voice of him who says sharp and bitter words; because of the hater and him who is the instrument of punishment.
17 Allt detta är öfver oss kommet, och vi hafve dock intet förgätit dig, eller otroliga i ditt förbund handlat.
All this has come on us, but still we have kept you in our memory; and we have not been false to your word.
18 Vårt hjerta är icke affallet, eller vår gång viken ifrå din väg;
Our hearts have not gone back, and our steps have not been turned out of your way;
19 Att du så sönderslår oss ibland drakar, och öfvertäcker oss med mörker.
Though you have let us be crushed in the place of jackals, though we are covered with darkest shade.
20 Om vi vår Guds Namn förgätit hade, och våra händer upplyft till en främmande Gud;
If the name of our God has gone out of our minds, or if our hands have been stretched out to a strange god,
21 Det kunde Gud väl finna. Nu känner han ju vår hjertans grund.
Will not God make search for it? for he sees the secrets of the heart.
22 Ty vi varde ju dagliga för dina skull dräpne, och äro räknade såsom slagtefår.
Truly, because of you we are put to death every day; we are numbered like sheep for destruction.
23 Uppväck dig, Herre; hvi sofver du? Vaka upp, och bortdrif oss icke med allo.
Why are you sleeping, O Lord? awake! and come to our help, do not give us up for ever.
24 Hvi fördöljer du ditt ansigte; och förgäter vårt elände och tvång?
Why is your face covered, and why do you give no thought to our trouble and our cruel fate?
25 Ty vår själ är nederböjd till jordena; vår buk låder vid jordena.
For our souls are crushed down to the dust: our bodies are stretched out on the earth.
26 Statt upp, hjelp oss, och förlös oss, för dina godhets skull.
Up! and come to our help, and give us salvation because of your mercy.
