Psaltaren 44

1 En undervisning Korah barnas, till att föresjunga. Gud, vi hafve med våra öron hört, våre fäder hafva det förtäljt oss, hvad du i deras dagar gjort hafver fordom.

Oh Dios, sa among mga igdulngog nadungog namo, Ang among mga amahan nanagsugilon kanamo, Sa buhat nga gibuhat mo sa ilang mga adlaw, Niadtong karaang mga adlaw.

2 Du hafver med dine hand fördrifvit Hedningarna; men dem hafver du insatt. Du hafver förderfvat folken; men dem hafver du utvidgat.

Ikaw sa imong kamot naghingilin sa mga nasud; Apan (sila) gipahamutang mo: Gisakit mo ang mga katawohan; Apan gipapatlaag mo (sila) sa halayong dapit.

3 Ty de hafva icke intagit landet genom sitt svärd, och deras arm halp dem intet; utan din högra hand, din arm och ditt ansigtes ljus; ty du hade ett behag till dem.

Kay (sila) wala makapanag-iya sa yuta pinaagi sa ilang kaugalingong pinuti, Ni sa ilang kaugalingong bukton nangaluwas (sila) Kondili sa imong toong kamot, ug sa imong bukton, ug sa kahayag sa imong nawong, Tungod kay nalooy ikaw kanila.

4 Gud, du äst den samme min Konung, som Jacob hjelp tillsäger.

Ikaw Oh Dios, mao ang akong Hari: Magsugo ka ug kaluwasan alang kang Jacob.

5 Igenom dig skole vi nederslå våra fiendar. I ditt Namn vilje vi undertrampa dem som sig emot oss sätta.

Pinaagi kanimo papahawaon namo ang among mga kabatok: Pinaagi sa imong ngalan among pagatumban ang mga nagatindog batok kanamo.

6 Ty Jag förlåter mig icke uppå min båga, och mitt svärd kan intet hjelpa mig;

Kay ako dili mosalig sa akong pana, Ni magaluwas kanako ang akong espada.

7 Utan du hjelper oss ifrå våra fiendar, och gör dem till skam, som hata oss.

Apan ikaw nagluwas kanamo gikan sa among mga kabatok, Ug gipakaulawan mo (sila) ang mga nanagdumot kanamo.

8 Vi vilje dagliga berömma oss af Gudi, och tacka dino Namne evinnerliga. (Sela)

Diha sa Dios anaa ang among pagpangandak sa tibook nga adlaw, Ug magahatag kami sa among mga pasalamat sa imong ngalan sa walay katapusan. (Selah)

9 Hvi bortdrifver du då nu oss, och låter oss till skam varda; och drager icke ut i vårom här?

Apan karon imong gisalikway kami, ug gidala mo kami ngadto sa kaulawan, Ug wala ka na mogula uban sa among kasundalohan.

10 Du låter oss fly för våra fiendar, att de, som oss hata, skola beröfva oss.

Gipasibog mo kami gikan sa among kabatok; Ug kadtong nanagdumot kanamo nanagpangagaw gikan kanamo alang sa ilang kaugalingon.

11 Du låter uppäta oss såsom får, och förströr oss ibland Hedningarna.

Gibutang mo kami sama sa mga carnero nga gitagana alang sa pagkaon, Ug gipapatlaag mo kami sa taliwala sa mga nasud.

12 Du säljer ditt folk förgäfves, och tager der intet före.

Gibaligya mo ang imong katawohan sa walay bili, Ug wala madugangi ang imong bahandi tungod sa ilang bili.

13 Du gör oss till smälek vårom grannom; till spott och hån dem som omkring oss äro.

Gibuhat mo kami ingon nga usa ka kaulawan sa among mga silingan, Usa ka yubitonon ug talamayon kanila nga nagalibut kanamo.

14 Du gör oss till ett ordspråk ibland Hedningarna, och att folken rista hufvudet öfver oss.

Gihimo mo kami nga usa ka pagya sa taliwala sa mga nasud, Usa ka yango-yangoan sa ulo sa taliwala sa mga katawohan.

15 Dagliga är min smälek för mig, och mitt ansigte är fullt med skam;

Sa tibook nga adlaw ania ang akong kaulawan sa atubangan ko, Ug ang kaulaw sa akong nawong nagatabon kanako,

16 Att jag måste de försmädare och lastare höra, och fienderna och de hämndgiruga se.

Tungod kay ang tingog niya nga nagatamay ug nagabalikas kanako, Pinaagi sa katarungan sa kaaway ug sa tigpapanimalus.

17 Allt detta är öfver oss kommet, och vi hafve dock intet förgätit dig, eller otroliga i ditt förbund handlat.

Kini ngatanan mingdangat sa ibabaw namo; bisan pa niini wala kami malimot kanimo, Ni maglapas kami sa imong tugon.

18 Vårt hjerta är icke affallet, eller vår gång viken ifrå din väg;

Ang among kasingkasing wala motalikod, Ni mosimang ang among mga lakang gikan sa imong dalan,

19 Att du så sönderslår oss ibland drakar, och öfvertäcker oss med mörker.

Nga bisan ikaw nagdugmok kanamo sa dapit sa mga irong-ihalas, Ug gitabonan mo kami sa landong sa kamatayon.

20 Om vi vår Guds Namn förgätit hade, och våra händer upplyft till en främmande Gud;

Kong mahikalimot kami sa ngalan sa among Dios, Kun nabayaw ang among mga kamot sa lain nga dios;

21 Det kunde Gud väl finna. Nu känner han ju vår hjertans grund.

Dili ba kami pagasusihon sa Dios? Kay siya nahibalo sa mga tinago sa kasingkasing.

22 Ty vi varde ju dagliga för dina skull dräpne, och äro räknade såsom slagtefår.

Oo, tungod kanimo gipamatay kami sa tibook nga adlaw; Ginaisip kami ingon sa mga carnero alang sa ihawan.

23 Uppväck dig, Herre; hvi sofver du? Vaka upp, och bortdrif oss icke med allo.

Pagmata, ngano nga nagakatulog ka, Oh Ginoo? Bumangon ka, ayaw kami pag-isalikway sa walay katapusan.

24 Hvi fördöljer du ditt ansigte; och förgäter vårt elände och tvång?

Ngano ba nga ginatagoan mo man ang imong nawong, Ug hingkalimtan mo ang among kasakit, ug ang among pagkadinaugdaug?

25 Ty vår själ är nederböjd till jordena; vår buk låder vid jordena.

Kay ang among kalag gipaumod ngadto sa abug: Ang among lawas nagatapot ngadto sa yuta.

26 Statt upp, hjelp oss, och förlös oss, för dina godhets skull.

Bumangon ka sa pagtabang q2 kanamo, Ug tubson mo kami tungod sa imong mahigugmaong-kalolot.