Psaltaren 42

1 En undervisning, Korah barnas, till att föresjunga. Såsom hjorten ropar efter friskt vatten, så ropar min själ, Gud, till dig.

TAEGÜIJE y benabo ni y guija, ni y malago ni y minilalag y janom: taegüijeja locue y antijo sumospípiros pot jago, O Yuus.

2 Min själ törster efter Gud, efter den lefvande Gud. När skall jag dertill komma, att jag måtte se Guds ansigte?

Y antijo majo pot si Yuus, pot y lalâlâ na Yuus; ngaean nae jufato, ya juanog gui menan Yuus?

3 Mine tårar äro min spis dag och natt, då man dagliga till mig säger: Hvar är nu din Gud?

Y lagojo guinin nengcanojo, jaane yan puenge, ya todo y jaane ilegñiñijaja nu guajo: Manggue y Yuusmo?

4 När jag nu derpå tänker, så utgjuter jag mitt hjerta vid mig sjelfvan; ty jag ville gerna gå med hopenom, och med dem vandra till Guds hus; med glädje och tacksägelse ibland hopen som högtid hålla.

Anae jujaso estesija, machuda juyong y antijo guiya guajo, anae manmalofan y linajyan taotao, maposyo, ya jucone sija asta y guimayuus; yan y minagof, yan y tinina; un linajyan na umadadaje y guipot na jaane.

5 Hvad bedröfvar du dig, min själ, och äst så orolig i mig? Hoppas uppå Gud; ty jag skall ännu tacka honom, att han hjelper mig med sitt ansigte.

Jafa na dumilogjao, O antijo? yan jafa na estotbajao gui jinalomjo? Nangga jao si Yuus, sa guajo bae jutuna güe pot y ayudo gui menaña.

6 Min Gud, bedröfvad är min själ i mig; derföre tänker jag på dig, i det land vid Jordan, och Hermonim, på de litsla bergena.

Yuusso, y antijo esta dumilog gui jinalomjo; pot enao na jujajasojao desde y tano guiya Jordan, yan Hermonitas, desde y egso Misar.

7 Dine floder fräsa fast, så att ett djup brusar här, och ett djup der; alle dine vattuvågor och böljor utöfver mig.

Un tinadong, jaagang y otro tinadong, pot palangpang y janommo sija: todo y napomo, yan y langatmo, manmalofan gui jilojo.

8 Om dagen hafver Herren utlofvat sina godhet, och om nattene sjunger jag honom, och beder till mins lifs Gud.

Jatago si Jeova y minaaseña gui jaane, ya y puenge y cantaña guiya guajo, ya y tinaetae para y Yuus a linâlâjo.

9 Jag säger till Gud, min klippa: Hvi hafver du förgätit mig? Hvi måste jag gå så sorgse, när min fiende mig tränger?

Jualog as Yuus, y achojo: Jafa na malefajao nu guajo? Jafa mina na tristeyo pot y chiniguit y enemigo?

10 Det är såsom ett mord i mina ben, att mine fiender skämma mig; då de dagliga till mig säga: Hvar är nu din Gud?

Parejoja yan y espada gui telangjo, y enemigujo mamofeayo, anae ilegñija cada jaane nu guajo: Mano nae gaegue y Yuusmo?

11 Hvad bedröfvar du dig, min själ, och äst så orolig i mig? Hoppas uppå Gud; ty jag skall ännu tacka honom, att han mitt ansigtes hjelp och min Gud är.

Jafa na dumilog jao, O antijo? yan jafa na, estotbajao gui jinalomjo? Nangga si Yuus, sa bae jutuna güe, ni y ayuda nu y matajo, yan y Yuusso.