Psaltaren 4
1 En Psalm Davids, till att föresjunga på strängaspel. Hör mig, när jag ropar, mine rättfärdighets Gud; du som tröstar mig i ångest; var mig nådelig, och hör mina bön.
Anumzanimoka kema hanugenka fatgo navu'navani'a refko hunka negenka antahinamio! Knafima mani'nogenka kagra naza hu'nane. Kasunku hunantenka nunamu'ni'a antahinamio.
2 I herrar, huru länge skall min ära skämd varda? Hvi hafven I fåfängeligheten så kär, och älsken lögnen? (Sela)
Hagi ama vahe'mota nama'a zupa ra nagima nenamiza zana eri rukrahe huta, agafa'a omne'zantera nazeri nagazea nehaze? Nama'a zupa nena raga ore nanekea avesinenteta havi nanekea nevararize?
3 Besinner dock, att Herren förer sina heliga underliga; Herren hörer, när jag åkallar honom.
Hianagi antahio, Ra Anumzamo'a agri'ma nevaririza vahera zamazeri ruotge huno agrarega zamavarenenteno, nagrama nunamuma hanugeno'a antahi namigahie.
4 Varden I vrede, så synder icke; taler med edor hjerta på edra sänger, och bider. (Sela)
Krimpama nehena kumira osuo, tafeka'are masenenka kea osu mani'nenka kagu'afi antahintahia huo.
5 Offrer rättfärdighet, och tröster uppå Herran.
Ofa fatgo hunka Kresramana nevunka, Ra Anumzamofonte kamentinti huo.
6 Månge säga: Huru skulle den visa oss hvad godt är? Men upplyft, Herre, öfver oss dins ansigtes ljus.
Rama'a hu'za, iza knare'zana taveri hugahie? hu'za nehaze. Hanki Ra Anumzamoka atregeno kavugosafinti masamo'a remsa huranteno.
7 Du fröjdar mitt hjerta, ändock de andre mycket vin och korn hafva.
Kagra tusi'a muse'za nagu'afina ante avitenantankeno witine kasefa wainima vasagazageno rama'a hige'zama musema nehazama'a agatere'ne.
8 Jag ligger och sofver allstinges i frid; ty allena du, Herre, hjelper mig, att jag må säker bo.
Narimpa fru hu'na korora osu'na masegahue. Na'ankure Ra Anumzamoka naza hanke'na hazenkea e'ori knare hu'na nemanue.
