Psaltaren 4
1 En Psalm Davids, till att föresjunga på strängaspel. Hör mig, när jag ropar, mine rättfärdighets Gud; du som tröstar mig i ångest; var mig nådelig, och hör mina bön.
Thaburi ya Daudi Njĩtĩka rĩrĩa ndagũkaĩra, Wee Ngai wakwa, o Wee mũthingu. Ũndeithagie rĩrĩa ndĩ mĩnyamaro-inĩ; njiguĩra tha na ũigue mahooya makwa.
2 I herrar, huru länge skall min ära skämd varda? Hvi hafven I fåfängeligheten så kär, och älsken lögnen? (Sela)
Inyuĩ, andũ aya, nĩ nginya rĩ mũgũtũũra mũtũmaga riiri wakwa ũnyararwo? Nĩ nginya rĩ mũgũtũũra mwendete maũndũ ma tũhũ, na mũkarongoragia ngai cia maheeni?
3 Besinner dock, att Herren förer sina heliga underliga; Herren hörer, när jag åkallar honom.
Menyai atĩ Jehova nĩeyamũrĩire arĩa mamwendete; Jehova nĩarĩiguaga rĩrĩa ndamũkaĩra.
4 Varden I vrede, så synder icke; taler med edor hjerta på edra sänger, och bider. (Sela)
Mũngĩrakara mũtikehie; rĩrĩa mũrĩ marĩrĩ-inĩ manyu-rĩ, thuthuuragiai ngoro cianyu mwĩkirĩire.
5 Offrer rättfärdighet, och tröster uppå Herran.
Rutagai magongona marĩa magĩrĩire, na mwĩhokage Jehova.
6 Månge säga: Huru skulle den visa oss hvad godt är? Men upplyft, Herre, öfver oss dins ansigtes ljus.
Kũrĩ andũ aingĩ maroria atĩrĩ, “Nũũ ũngĩtuonia maũndũ mega?” Wee Jehova reke ũtheri wa gĩthiithi gĩaku ũtwarĩre.
7 Du fröjdar mitt hjerta, ändock de andre mycket vin och korn hafva.
Wee nĩũnjiyũrĩtie gĩkeno kĩnene ngoro-inĩ yakwa, gũkĩra kĩrĩa makoragwo nakĩo hĩndĩ ya bũthi wa ngano na ndibei ya mũhihano.
8 Jag ligger och sofver allstinges i frid; ty allena du, Herre, hjelper mig, att jag må säker bo.
Niĩ ndĩrĩkomaga na nyonage toro ndĩ na thayũ, nĩgũkorwo Wee Jehova nĩwe ũikaraga ũũmenyereire wega.
