< Psaltaren 4 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga på strängaspel. Hör mig, när jag ropar, mine rättfärdighets Gud; du som tröstar mig i ångest; var mig nådelig, och hör mina bön.
To him that excelleth on Neginoth. A Psalme of Dauid. Heare me when I call, O God of my righteousnes: thou hast set me at libertie, when I was in distresse: haue mercie vpon me and hearken vnto my prayer.
2 I herrar, huru länge skall min ära skämd varda? Hvi hafven I fåfängeligheten så kär, och älsken lögnen? (Sela)
O ye sonnes of men, howe long will yee turne my glory into shame, louing vanitie, and seeking lyes? (Selah)
3 Besinner dock, att Herren förer sina heliga underliga; Herren hörer, när jag åkallar honom.
For be ye sure that the Lord hath chosen to himselfe a godly man: the Lord will heare when I call vnto him.
4 Varden I vrede, så synder icke; taler med edor hjerta på edra sänger, och bider. (Sela)
Tremble, and sinne not: examine your owne heart vpon your bed, and be still. (Selah)
5 Offrer rättfärdighet, och tröster uppå Herran.
Offer the sacrifices of righteousnes, and trust in the Lord.
6 Månge säga: Huru skulle den visa oss hvad godt är? Men upplyft, Herre, öfver oss dins ansigtes ljus.
Many say, Who will shewe vs any good? but Lord, lift vp the light of thy countenance vpon vs.
7 Du fröjdar mitt hjerta, ändock de andre mycket vin och korn hafva.
Thou hast giuen mee more ioye of heart, then they haue had, when their wheate and their wine did abound.
8 Jag ligger och sofver allstinges i frid; ty allena du, Herre, hjelper mig, att jag må säker bo.
I will lay mee downe, and also sleepe in peace: for thou, Lord, onely makest me dwell in safetie.