Psaltaren 38
1 En Psalm Davids, till åminnelse. Herre, straffa mig icke i dine vrede, och näps mig icke i dine grymhet.
(Thơ của Đa-vít, để tưởng nhớ) Lạy Chúa Hằng Hữu, xin đừng quở trách con trong cơn giận, lúc Ngài thịnh nộ, xin chớ sửa phạt con.
2 Ty din skott äro fastnad i mig, och din hand trycker mig.
Mũi tên Chúa bắn sâu vào thịt, bàn tay Ngài đè nặng trên con.
3 Det är intet helbregda på min kropp, för ditt hots skull; och ingen frid är i minom benom, för mina synders skull.
Vì Chúa giận, thân con yếu ớt; do tội con, xương cốt mỏi mòn.
4 Ty mina synder gå öfver mitt hufvud; såsom en tung börda äro de mig för svåra vordna.
Tội ác con ngập đầu— nặng nề đè bẹp cả tâm thân,
5 Min sår lukta och ruttna, för min galenskaps skull.
Vết thương lòng lở loét thối tha, vì khờ dại đòn roi con chịu.
6 Jag går krokot och mycket luto; hela dagen går jag sorgse.
Con cúi mặt khom mình trong tủi nhục. Phiền muộn ngày đêm rục cõi lòng.
7 Ty mina länder borttorkas med allo, och intet helbregda är på minom kropp.
Đòn vọt, lưng con đau như bỏng, những lằn roi cày nát thịt da.
8 Jag är allt för mycket förkrossad och sönderslagen; jag ryter för mins hjertas oros skull.
Con gập người, kiệt lực, nhược suy. Vì đau đớn nát lòng, con rên rỉ.
9 Herre, för dig är allt mitt begär; och min suckan är dig intet fördold.
Chúa Hằng Hữu ôi, Chúa biết mọi điều con ao ước; tiếng thở than chẳng giấu được Ngài.
10 Mitt hjerta bäfvar; min kraft hafver mig förlåtit, och mins ögons ljus är icke när mig.
Tim đập dồn, sức tàn lực kiệt, đôi mắt lòa, bóng tối tràn lan.
11 Mine vänner och fränder stå gent mot mig, och se mina plågo, och mine näste träda fast fjerran.
Bạn hữu, thân sơ đều lảng tránh. Gia đình thân thích cũng dang xa.
12 Och de der efter mina själ stå, de gildra för mig; och de som mig ondt vilja, rådslå huru de skada göra måga, och gå om med all list.
Người săn mạng lo chăng bẫy lưới. Bọn ác nhân mưu kế hại người. Suốt ngày lo tính chuyện dối gian.
13 Men jag måste vara såsom en döfver, och höra intet; och såsom en dumbe, den sin mun intet upplåter;
Con như người điếc, chẳng nghe, chẳng biết, như người câm, không mở miệng.
14 Och måste vara såsom en den der intet hörer, och den der ingen gensvar i sinom mun hafver.
Phải, con như người điếc chẳng nghe, miệng không có lời đối đáp.
15 Men jag bidar, Herre, efter dig; du, Herre min Gud, varder mig hörandes.
Lạy Chúa Hằng Hữu, con đang trông đợi. Xin đáp lời, lạy Chúa, Đức Chúa Trời con.
16 Ty jag tänker, att de ju icke skola glädjas öfver mig; om min fot stapplade, skulle de högeligen berömma sig öfver mig.
Con cầu nguyện: “Xin đừng để kẻ thù con hả hê hay vui mừng vì chân con trượt ngã.”
17 Ty jag är gjord till att lida, och min värk är alltid för mig.
Con kiệt lực, chân không đứng vững, nỗi đau thương đeo đẳng không rời.
18 Ty jag gör mina missgerning kunnoga, och sörjer för mina synd.
Con xưng ra tội lỗi con; con ăn năn thống hối về những việc con đã làm.
19 Men mine fiender lefva, och äro mägtige; de mig utan skuld hata, äro store.
Quân thù đông vây bọc trong ngoài, người vô cớ ghét con chẳng hiếm.
20 Och de mig ondt göra för godt, sätta sig emot mig; derföre, att jag far efter det godt är.
Họ lấy điều dữ trả điều lành cho con, chỉ vì con làm theo ý Chúa.
21 Förlåt mig icke, Herre; min Gud, var icke långt ifrå mig.
Lạy Chúa Hằng Hữu, xin chớ bỏ rơi con. Đức Chúa Trời của con, xin đừng ngoảnh mặt.
22 Skynda dig till att göra mig bistånd, Herre, min hjelp.
Xin mau cứu giúp con, Lạy Chúa Hằng Hữu, Đấng Cứu Rỗi con.
