Psaltaren 38
1 En Psalm Davids, till åminnelse. Herre, straffa mig icke i dine vrede, och näps mig icke i dine grymhet.
A psalm of David, to bring to remembrance. Yahweh, do not rebuke me in your anger; do not punish me in your wrath.
2 Ty din skott äro fastnad i mig, och din hand trycker mig.
For your arrows pierce me, and your hand presses me down.
3 Det är intet helbregda på min kropp, för ditt hots skull; och ingen frid är i minom benom, för mina synders skull.
My whole body is sick because of your anger; there is no health in my bones because of my sin.
4 Ty mina synder gå öfver mitt hufvud; såsom en tung börda äro de mig för svåra vordna.
For my iniquities overwhelm me; they are a burden too heavy for me.
5 Min sår lukta och ruttna, för min galenskaps skull.
My wounds are infected and smell because of my foolish sins.
6 Jag går krokot och mycket luto; hela dagen går jag sorgse.
I am stooped over and humiliated every day; I go about mourning all day long.
7 Ty mina länder borttorkas med allo, och intet helbregda är på minom kropp.
For within me, I am filled with burning; there is no health in my flesh.
8 Jag är allt för mycket förkrossad och sönderslagen; jag ryter för mins hjertas oros skull.
I am numb and utterly crushed; I groan because of the anguish of my heart.
9 Herre, för dig är allt mitt begär; och min suckan är dig intet fördold.
Lord, you understand my heart's deepest yearnings, and my groanings are not hidden from you.
10 Mitt hjerta bäfvar; min kraft hafver mig förlåtit, och mins ögons ljus är icke när mig.
My heart pounds, my strength fades, and my eyesight dims.
11 Mine vänner och fränder stå gent mot mig, och se mina plågo, och mine näste träda fast fjerran.
My friends and companions shun me because of my condition; my neighbors stand far off.
12 Och de der efter mina själ stå, de gildra för mig; och de som mig ondt vilja, rådslå huru de skada göra måga, och gå om med all list.
Those who seek my life lay snares for me. They who seek my harm speak destructive words and say deceitful words all day long.
13 Men jag måste vara såsom en döfver, och höra intet; och såsom en dumbe, den sin mun intet upplåter;
But I, I am like a deaf man and hear nothing; I am like a mute man who says nothing.
14 Och måste vara såsom en den der intet hörer, och den der ingen gensvar i sinom mun hafver.
I am like a man who does not hear and who has no reply.
15 Men jag bidar, Herre, efter dig; du, Herre min Gud, varder mig hörandes.
Surely I wait for you, Yahweh; you will answer, Lord my God.
16 Ty jag tänker, att de ju icke skola glädjas öfver mig; om min fot stapplade, skulle de högeligen berömma sig öfver mig.
I say this so that my enemies will not gloat over me. If my foot slips, they will do terrible things to me.
17 Ty jag är gjord till att lida, och min värk är alltid för mig.
For I am about to stumble, and I am in constant pain.
18 Ty jag gör mina missgerning kunnoga, och sörjer för mina synd.
I confess my guilt; I am concerned about my sin.
19 Men mine fiender lefva, och äro mägtige; de mig utan skuld hata, äro store.
But my enemies are numerous; those who hate me wrongfully are many.
20 Och de mig ondt göra för godt, sätta sig emot mig; derföre, att jag far efter det godt är.
They repay me evil for good; they hurl accusations at me although I have pursued what is good.
21 Förlåt mig icke, Herre; min Gud, var icke långt ifrå mig.
Do not abandon me, Yahweh; my God, do not stay far away from me.
22 Skynda dig till att göra mig bistånd, Herre, min hjelp.
Come quickly to help me, Lord, my salvation.
