Psaltaren 37
1 En Psalm Davids. Harmas icke öfver de onda; var icke nitisk öfver de ogerningsmän.
Ko embetse amo tsivokatseo, vaho ko tsikirihe’o o mpanao ratio,
2 Ty såsom gräs varda de snart afhuggne, och såsom gröna örter skola de förvissna.
F’ie hiforejeje aniany hoe ahetse, vaho hiheatse hoe rongo-maindoñe.
3 Haf hopp till Herran, och gör det godt är; blif i landet, och föd dig redeliga.
Miatoa am’ Iehovà, le anò ty soa; imoneño i taney vaho rañeto ty figahiñañe.
4 Haf dina lust i Herranom; han skall gifva dig hvad ditt hjerta önskar.
Mifalea am’ Iehovà; le hatolo’e azo ty fisalalàn’ arofo’o.
5 Befalla Herranom din väg, och hoppas uppå honom; han skall väl görat;
Ampiatò am’ Iehovà ty fombà’o, Atokiso, vaho ie ty hitoloñe.
6 Och skall frambära dina rättfärdighet såsom ett ljus, och din rätt såsom en middag.
Le hampionjone’e hoe hazavàñe ty havantaña’o, vaho hoe an-tsipinde-mena ty havañona’o.
7 Förbida Herran, och vänt efter honom. Harmas icke öfver den, hvilkom all ting, efter hans vilja, lyckosamliga framgå.
Manintsiña am’ Iehovà naho mahaliñisa; ko ihobira’o ty miraorao an-tsata’e, t’indaty mitoloñ’ am-pikitrohan-dratio.
8 Håll tillbaka af vrede, och öfvergif grymhet; blif icke vred, så att du ock illa gör.
Fario o habosehañeo, naho apoho ty fombo; ko embetse kera hañosi-karatiañe.
9 Ty de onda skola utrotade varda; men de, som vänta efter Herran, skola ärfva landet.
Toe haitoañe o tsy vokatseo, fa handova i taney ze mitamà Iehovà.
10 Det är ännu en liten tid, så är den ogudaktige intet mer; och när du efter hans rum ser, skall han borto vara.
Aniany le tsy ho eo i lo-tserekey, ho tsoehe’o i akiba’ey f’ie tsy ho trea.
11 Men de elände skola ärfva landet, och lust hafva i storom frid.
Toe handova i Taney o tretram-poo, hifale am-piraoraoañe vokatse.
12 Den ogudaktige trugar den rättfärdiga, och biter sina tänder tillsamman öfver honom.
Kililie’ i lo-tsereke ty vantañe, vaho ampikodrita’e nife.
13 Men Herren ler åt honom; ty han ser att hans dag kommer.
Iankahafa’ i Talè, fa arofoana’e te an-titotse ty andro’e.
14 De ogudaktige draga ut svärdet, och bända sin båga, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma.
Fa napontsoa’ o tsivokatseo ty fibara, vaho nampibitsoke fale hametsaha’e ambane o rarakeo naho o misotrio, hañohofa’e loza amo an-dala mahitio.
15 Men deras svärd skall gå in i deras hjerta, och deras båge skall sönderbrista.
Hitrofaha’ i fibaray ty tro’ iareo, vaho ho pekañeñe ty fale’ iareo.
16 Det litsla, som en rättfärdig hafver, är bättre än många ogudaktigas stora håfvor.
Hamake ty kedekedek’ anaña’ ty vantañe ta ty havokara’ o tsivokatse maroo.
17 Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men Herren håller de rättfärdiga vid magt.
Toe ho pozaheñe ty sira’ o lo-tserekeo, fe tohaña’ Iehovà o vañoñeo.
18 Herren känner de frommas dagar, och deras gods skall blifva evinnerliga.
Arofoana’ Iehovà ty andro’ o vantañeo, tsy ho modo kitro añ’afe’e ty lova’iareo;
19 De skola icke på skam komma i den onda tiden, och i hårdom årom skola de nog hafva.
Tsy ho salatse an-tsan-karatiañe; le ho anjañe an-tsam-paosa.
20 Ty de ogudaktige skola förgås; och Herrans fiender, om de än vore såsom en kostelig äng, skola de likväl försvinna, såsom en rök försvinner.
Hikoromake o tsy vokatseo, le hanahake ty safon’ añondry o rafelahi’ Iehovào, ie himosaoñe an-katòeñe, toe himiañe.
21 Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild.
Misongo i tsivokatsey fe tsy mañavake; matarike i vantañey vaho mañomey.
22 Ty hans välsignade ärfva landet; men hans förbannade varda utrotade.
Toe handova i taney o tahie’eo, fe haitoañe añe o afà’eo.
23 Af Herranom varder sådana mans gång främjad, och han hafver lust till hans väg.
Ampijadoña’ Iehovà ty lia’ ondaty, ie no’e i lala’ey.
24 Om han faller, varder han ej bortkastad; ty Herren håller honom vid handen.
Ndra t’ie mikorovoke tsy hidaboñe, fa tohaña’ Iehovà am-pitàñe.
25 Jag hafver ung varit, och är gammal vorden, och hafver ännu aldrig sett den rättfärdiga förlåten, eller hans säd efter bröd gå.
Nitora’e iraho, fa antetse henaneo, mboe liako tsy nahatrea te naforintseñe o vañoñeo, te nangata-kaneñe o keleia’eo.
26 Han är alltid barmhertig, och lånar gerna; och hans säd skall välsignad varda.
Matarike lomoñandro re naho mampisongo, vaho vokatse o tiri’eo.
27 Låt af det onda, och gör det goda, och blif i evig tid.
Ihankaño ty raty, le anò ty soa, vaho himoneñe kitro añ’afe’e.
28 Ty Herren älskar rätten, och öfvergifver icke sina heliga; evinnerliga varda de bevarade; men de ogudaktigas säd skall utrotad varda.
Tea’ Iehovà ty hatò, le tsy ho farie’e o mpañorike i Ha’eio; soa-fipalitse nainai’e iereo; fe haitoañe ty tiri’ o lo-tserekeo.
29 De rättfärdige ärfva landet, och blifva derinne evinnerliga.
Handova i taney o vañoñeo, vaho himoneñe nainai’e.
30 Dens rättfärdigas mun talar vishet, och hans tunga lärer rätten.
Mañaka-kihitse ty falie’ o vantañeo, manao saontsi-to i famele’ey.
31 Hans Guds lag är i hans hjerta; hans steg slinta icke.
Añ’arofo’e ao ty Hàn’Añahare’e, tsy midorasitse o fandia’eo.
32 Den ogudaktige vaktar uppå den rättfärdiga, och aktar dräpa honom.
Tampone’ ty tsivokatse ty vantañe, mipay hañè-doza ama’e.
33 Men Herren låter honom icke uti hans händer, och fördömer honom icke, då han dömd varder.
Fe tsy hapo’ Iehovà an-taña’e ao, vaho tsy hado’e hafàtse an-jaka.
34 Förbida Herran, och håll hans väg, så skall han upphöja dig, så att du skall ärfva landet. Du skall se, att de ogudaktige utrotade varda.
Itamao t’Iehovà, naho ambeno i lala’ey, le honjone’e handova i taney, vaho ho isa’o ty fañitoañe o tsivokatseo.
35 Jag hafver sett en ogudaktig, den var fast väldig, och utbredde sig, och grönskades såsom ett laurbärsträ.
Fa nitreako ty lahiaga, tsivoatsolo, nandrevake hoe hatae maindoñe an-tane’e ao;
36 Då man gick der framom, si, så var han borto; jag frågade efter honom, då vardt han ingenstäds funnen.
Fe nihelañe añe, le heheke, tsy eo; pinaiko fa tsy nahatrea.
37 Blif from, och håll dig rätt; ty slikom skall det på sistone väl gå.
Henteo ty vañoñe, hehe i vantañey, ho soa-figadoñe ty mifampilongo.
38 Men de öfverträdare skola tillsammans förgås, och de ogudaktige på sistone utrotade varda.
Fe hatrao-karotsake o mpandilatseo vaho ho tomereñe ty figadoña’ ty lo-tsereke.
39 Men Herren hjelper de rättfärdiga; han är deras starkhet i nöd;
Boak’ am’ Iehovà ty fandrombahañe o vañoñeo, Ie ty fitsoloha’ iareo an-tsàm-poheke.
40 Och Herren skall vara dem biståndig, och hjelpa dem; han skall undsätta dem ifrå de ogudaktiga, och frälsa dem; ty de trösta uppå honom.
Imbàe’ Iehovà naho votsore’e; haha’e amo tsivokatseo vaho rombahe’e, amy te Ie ty fipalira’ iareo.
