Psaltaren 37

1 En Psalm Davids. Harmas icke öfver de onda; var icke nitisk öfver de ogerningsmän.

Di Davide. Non ti crucciare a cagion de’ malvagi; non portare invidia a quelli che operano perversamente;

2 Ty såsom gräs varda de snart afhuggne, och såsom gröna örter skola de förvissna.

perché saran di subito falciati come il fieno, e appassiranno come l’erba verde.

3 Haf hopp till Herran, och gör det godt är; blif i landet, och föd dig redeliga.

Confidati nell’Eterno e fa’ il bene; abita il paese e coltiva la fedeltà.

4 Haf dina lust i Herranom; han skall gifva dig hvad ditt hjerta önskar.

Prendi il tuo diletto nell’Eterno, ed egli ti darà quel che il tuo cuore domanda.

5 Befalla Herranom din väg, och hoppas uppå honom; han skall väl görat;

Rimetti la tua sorte nell’Eterno; confidati in lui, ed egli opererà

6 Och skall frambära dina rättfärdighet såsom ett ljus, och din rätt såsom en middag.

Egli farà risplendere la tua giustizia come la luce, e il tuo diritto come il mezzodì.

7 Förbida Herran, och vänt efter honom. Harmas icke öfver den, hvilkom all ting, efter hans vilja, lyckosamliga framgå.

Sta’ in silenzio dinanzi all’Eterno, e aspettalo; non ti crucciare per colui che prospera nella sua via, per l’uomo che riesce ne’ suoi malvagi disegni.

8 Håll tillbaka af vrede, och öfvergif grymhet; blif icke vred, så att du ock illa gör.

Cessa dall’ira e lascia lo sdegno; non crucciarti; ciò non conduce che al mal fare.

9 Ty de onda skola utrotade varda; men de, som vänta efter Herran, skola ärfva landet.

Poiché i malvagi saranno sterminati; ma quelli che sperano nell’Eterno possederanno la terra.

10 Det är ännu en liten tid, så är den ogudaktige intet mer; och när du efter hans rum ser, skall han borto vara.

Ancora un poco e l’empio non sarà più; tu osserverai il suo luogo, ed egli non vi sarà più.

11 Men de elände skola ärfva landet, och lust hafva i storom frid.

Ma i mansueti erederanno la terra e godranno abbondanza di pace.

12 Den ogudaktige trugar den rättfärdiga, och biter sina tänder tillsamman öfver honom.

L’empio macchina contro il giusto e digrigna i denti contro lui.

13 Men Herren ler åt honom; ty han ser att hans dag kommer.

Il Signore si ride di lui, perché vede che il suo giorno viene.

14 De ogudaktige draga ut svärdet, och bända sin båga, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma.

Gli empi han tratto la spada e teso il loro arco per abbattere il misero e il bisognoso, per sgozzare quelli che vanno per la via diritta.

15 Men deras svärd skall gå in i deras hjerta, och deras båge skall sönderbrista.

La loro spada entrerà loro nel cuore, e gli archi loro saranno rotti.

16 Det litsla, som en rättfärdig hafver, är bättre än många ogudaktigas stora håfvor.

Meglio vale il poco del giusto che l’abbondanza di molti empi.

17 Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men Herren håller de rättfärdiga vid magt.

Perché le braccia degli empi saranno rotte; ma l’Eterno sostiene i giusti.

18 Herren känner de frommas dagar, och deras gods skall blifva evinnerliga.

L’Eterno conosce i giorni degli uomini integri; e la loro eredità durerà in perpetuo.

19 De skola icke på skam komma i den onda tiden, och i hårdom årom skola de nog hafva.

Essi non saran confusi nel tempo dell’avversità, e saranno saziati nel tempo dalla fame.

20 Ty de ogudaktige skola förgås; och Herrans fiender, om de än vore såsom en kostelig äng, skola de likväl försvinna, såsom en rök försvinner.

Ma gli empi periranno; e i nemici dell’Eterno, come grasso d’agnelli, saran consumati e andranno in fumo.

21 Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild.

L’empio prende a prestito e non rende; ma il giusto è pietoso e dona.

22 Ty hans välsignade ärfva landet; men hans förbannade varda utrotade.

Poiché quelli che Dio benedice erederanno la terra, ma quelli ch’ei maledice saranno sterminati.

23 Af Herranom varder sådana mans gång främjad, och han hafver lust till hans väg.

I passi dell’uomo dabbene son diretti dall’Eterno ed egli gradisce le vie di lui.

24 Om han faller, varder han ej bortkastad; ty Herren håller honom vid handen.

Se cade, non è però atterrato, perché l’Eterno lo sostiene per la mano.

25 Jag hafver ung varit, och är gammal vorden, och hafver ännu aldrig sett den rättfärdiga förlåten, eller hans säd efter bröd gå.

Io sono stato giovane e son anche divenuto vecchio, ma non ho visto il giusto abbandonato, né la sua progenie accattare il pane.

26 Han är alltid barmhertig, och lånar gerna; och hans säd skall välsignad varda.

Egli tutti i giorni è pietoso e presta, e la sua progenie è in benedizione.

27 Låt af det onda, och gör det goda, och blif i evig tid.

Ritraiti dal male e fa’ il bene, e dimorerai nel paese in perpetuo.

28 Ty Herren älskar rätten, och öfvergifver icke sina heliga; evinnerliga varda de bevarade; men de ogudaktigas säd skall utrotad varda.

Poiché l’Eterno ama la giustizia e non abbandona i suoi santi; essi son conservati in perpetuo; ma la progenie degli empi sarà sterminata.

29 De rättfärdige ärfva landet, och blifva derinne evinnerliga.

I giusti erederanno la terra e l’abiteranno in perpetuo.

30 Dens rättfärdigas mun talar vishet, och hans tunga lärer rätten.

La bocca del giusto proferisce sapienza e la sua lingua pronunzia giustizia.

31 Hans Guds lag är i hans hjerta; hans steg slinta icke.

La legge del suo Dio è nel suo cuore; i suoi passi non vacilleranno.

32 Den ogudaktige vaktar uppå den rättfärdiga, och aktar dräpa honom.

L’empio spia il giusto e cerca di farlo morire.

33 Men Herren låter honom icke uti hans händer, och fördömer honom icke, då han dömd varder.

L’Eterno non l’abbandonerà nelle sue mani, e non lo condannerà quando verrà in giudicio.

34 Förbida Herran, och håll hans väg, så skall han upphöja dig, så att du skall ärfva landet. Du skall se, att de ogudaktige utrotade varda.

Aspetta l’Eterno e osserva la sua via; egli t’innalzerà perché tu eredi la terra; e quando gli empi saranno sterminati, tu lo vedrai.

35 Jag hafver sett en ogudaktig, den var fast väldig, och utbredde sig, och grönskades såsom ett laurbärsträ.

Io ho veduto l’empio potente, e distendersi come albero verde sul suolo natìo;

36 Då man gick der framom, si, så var han borto; jag frågade efter honom, då vardt han ingenstäds funnen.

ma è passato via, ed ecco, non è più; io l’ho cercato, ma non s’è più trovato.

37 Blif from, och håll dig rätt; ty slikom skall det på sistone väl gå.

Osserva l’uomo integro e considera l’uomo retto; perché v’è una posterità per l’uomo di pace.

38 Men de öfverträdare skola tillsammans förgås, och de ogudaktige på sistone utrotade varda.

Mentre i trasgressori saranno tutti quanti distrutti; la posterità degli empi sarà sterminata.

39 Men Herren hjelper de rättfärdiga; han är deras starkhet i nöd;

Ma la salvezza dei giusti procede dall’Eterno; egli è la loro fortezza nel tempo della distretta.

40 Och Herren skall vara dem biståndig, och hjelpa dem; han skall undsätta dem ifrå de ogudaktiga, och frälsa dem; ty de trösta uppå honom.

L’Eterno li aiuta e li libera: li libera dagli empi e li salva, perché si sono rifugiati in lui.