Psaltaren 37

1 En Psalm Davids. Harmas icke öfver de onda; var icke nitisk öfver de ogerningsmän.

De David. Ne t’irrite pas contre les méchants, N’envie pas ceux qui font le mal.

2 Ty såsom gräs varda de snart afhuggne, och såsom gröna örter skola de förvissna.

Car ils sont fauchés aussi vite que l’herbe, Et ils se flétrissent comme le gazon vert.

3 Haf hopp till Herran, och gör det godt är; blif i landet, och föd dig redeliga.

Confie-toi en l’Éternel, et pratique le bien; Aie le pays pour demeure et la fidélité pour pâture.

4 Haf dina lust i Herranom; han skall gifva dig hvad ditt hjerta önskar.

Fais de l’Éternel tes délices, Et il te donnera ce que ton cœur désire.

5 Befalla Herranom din väg, och hoppas uppå honom; han skall väl görat;

Recommande ton sort à l’Éternel, Mets en lui ta confiance, et il agira.

6 Och skall frambära dina rättfärdighet såsom ett ljus, och din rätt såsom en middag.

Il fera paraître ta justice comme la lumière, Et ton droit comme le soleil à son midi.

7 Förbida Herran, och vänt efter honom. Harmas icke öfver den, hvilkom all ting, efter hans vilja, lyckosamliga framgå.

Garde le silence devant l’Éternel, et espère en lui; Ne t’irrite pas contre celui qui réussit dans ses voies, Contre l’homme qui vient à bout de ses mauvais desseins.

8 Håll tillbaka af vrede, och öfvergif grymhet; blif icke vred, så att du ock illa gör.

Laisse la colère, abandonne la fureur; Ne t’irrite pas, ce serait mal faire.

9 Ty de onda skola utrotade varda; men de, som vänta efter Herran, skola ärfva landet.

Car les méchants seront retranchés, Et ceux qui espèrent en l’Éternel posséderont le pays.

10 Det är ännu en liten tid, så är den ogudaktige intet mer; och när du efter hans rum ser, skall han borto vara.

Encore un peu de temps, et le méchant n’est plus; Tu regardes le lieu où il était, et il a disparu.

11 Men de elände skola ärfva landet, och lust hafva i storom frid.

Les misérables possèdent le pays, Et ils jouissent abondamment de la paix.

12 Den ogudaktige trugar den rättfärdiga, och biter sina tänder tillsamman öfver honom.

Le méchant forme des projets contre le juste, Et il grince des dents contre lui.

13 Men Herren ler åt honom; ty han ser att hans dag kommer.

Le Seigneur se rit du méchant, Car il voit que son jour arrive.

14 De ogudaktige draga ut svärdet, och bända sin båga, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma.

Les méchants tirent le glaive, Ils bandent leur arc, Pour faire tomber le malheureux et l’indigent, Pour égorger ceux dont la voie est droite.

15 Men deras svärd skall gå in i deras hjerta, och deras båge skall sönderbrista.

Leur glaive entre dans leur propre cœur, Et leurs arcs se brisent.

16 Det litsla, som en rättfärdig hafver, är bättre än många ogudaktigas stora håfvor.

Mieux vaut le peu du juste Que l’abondance de beaucoup de méchants;

17 Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men Herren håller de rättfärdiga vid magt.

Car les bras des méchants seront brisés, Mais l’Éternel soutient les justes.

18 Herren känner de frommas dagar, och deras gods skall blifva evinnerliga.

L’Éternel connaît les jours des hommes intègres, Et leur héritage dure à jamais.

19 De skola icke på skam komma i den onda tiden, och i hårdom årom skola de nog hafva.

Ils ne sont pas confondus au temps du malheur, Et ils sont rassasiés aux jours de la famine.

20 Ty de ogudaktige skola förgås; och Herrans fiender, om de än vore såsom en kostelig äng, skola de likväl försvinna, såsom en rök försvinner.

Mais les méchants périssent, Et les ennemis de l’Éternel, comme les plus beaux pâturages; Ils s’évanouissent, ils s’évanouissent en fumée.

21 Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild.

Le méchant emprunte, et il ne rend pas; Le juste est compatissant, et il donne.

22 Ty hans välsignade ärfva landet; men hans förbannade varda utrotade.

Car ceux que bénit l’Éternel possèdent le pays, Et ceux qu’il maudit sont retranchés.

23 Af Herranom varder sådana mans gång främjad, och han hafver lust till hans väg.

L’Éternel affermit les pas de l’homme, Et il prend plaisir à sa voie;

24 Om han faller, varder han ej bortkastad; ty Herren håller honom vid handen.

S’il tombe, il n’est pas terrassé, Car l’Éternel lui prend la main.

25 Jag hafver ung varit, och är gammal vorden, och hafver ännu aldrig sett den rättfärdiga förlåten, eller hans säd efter bröd gå.

J’ai été jeune, j’ai vieilli; Et je n’ai point vu le juste abandonné, Ni sa postérité mendiant son pain.

26 Han är alltid barmhertig, och lånar gerna; och hans säd skall välsignad varda.

Toujours il est compatissant, et il prête; Et sa postérité est bénie.

27 Låt af det onda, och gör det goda, och blif i evig tid.

Détourne-toi du mal, fais le bien, Et possède à jamais ta demeure.

28 Ty Herren älskar rätten, och öfvergifver icke sina heliga; evinnerliga varda de bevarade; men de ogudaktigas säd skall utrotad varda.

Car l’Éternel aime la justice, Et il n’abandonne pas ses fidèles; Ils sont toujours sous sa garde, Mais la postérité des méchants est retranchée.

29 De rättfärdige ärfva landet, och blifva derinne evinnerliga.

Les justes posséderont le pays, Et ils y demeureront à jamais.

30 Dens rättfärdigas mun talar vishet, och hans tunga lärer rätten.

La bouche du juste annonce la sagesse, Et sa langue proclame la justice.

31 Hans Guds lag är i hans hjerta; hans steg slinta icke.

La loi de son Dieu est dans son cœur; Ses pas ne chancellent point.

32 Den ogudaktige vaktar uppå den rättfärdiga, och aktar dräpa honom.

Le méchant épie le juste, Et il cherche à le faire mourir.

33 Men Herren låter honom icke uti hans händer, och fördömer honom icke, då han dömd varder.

L’Éternel ne le laisse pas entre ses mains, Et il ne le condamne pas quand il est en jugement.

34 Förbida Herran, och håll hans väg, så skall han upphöja dig, så att du skall ärfva landet. Du skall se, att de ogudaktige utrotade varda.

Espère en l’Éternel, garde sa voie, Et il t’élèvera pour que tu possèdes le pays; Tu verras les méchants retranchés.

35 Jag hafver sett en ogudaktig, den var fast väldig, och utbredde sig, och grönskades såsom ett laurbärsträ.

J’ai vu le méchant dans toute sa puissance; Il s’étendait comme un arbre verdoyant.

36 Då man gick der framom, si, så var han borto; jag frågade efter honom, då vardt han ingenstäds funnen.

Il a passé, et voici, il n’est plus; Je le cherche, et il ne se trouve plus.

37 Blif from, och håll dig rätt; ty slikom skall det på sistone väl gå.

Observe celui qui est intègre, et regarde celui qui est droit; Car il y a une postérité pour l’homme de paix.

38 Men de öfverträdare skola tillsammans förgås, och de ogudaktige på sistone utrotade varda.

Mais les rebelles sont tous anéantis, La postérité des méchants est retranchée.

39 Men Herren hjelper de rättfärdiga; han är deras starkhet i nöd;

Le salut des justes vient de l’Éternel; Il est leur protecteur au temps de la détresse.

40 Och Herren skall vara dem biståndig, och hjelpa dem; han skall undsätta dem ifrå de ogudaktiga, och frälsa dem; ty de trösta uppå honom.

L’Éternel les secourt et les délivre; Il les délivre des méchants et les sauve, Parce qu’ils cherchent en lui leur refuge.