Psaltaren 36

1 En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.

La transgresión del impío habla a su corazón. No hay temor a ʼElohim delante de sus ojos.

2 De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.

Se jacta ante sus propios ojos De que su iniquidad no será descubierta ni aborrecida.

3 All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;

Las palabras de su boca son iniquidad y engaño. Dejó de ser sabio, de hacer el bien.

4 Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.

Trama iniquidad sobre su cama. Se mantiene en camino no bueno. No aborrece lo malo.

5 Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.

Oh Yavé, tu misericordia llega hasta el cielo, Y hasta las nubes tu fidelidad.

6 Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.

Tu justicia es como las montañas de ʼEL, Tus juicios, como inmenso abismo. Tú, oh Yavé, preservas al hombre y la bestia.

7 Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!

¡Oh ʼElohim, cuán preciosa es tu misericordia! Por eso los hombres se amparan bajo la sombra de tus alas.

8 De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.

Son plenamente saciados con la abundancia de tu casa, Les das de beber del torrente de tus delicias.

9 Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.

Porque contigo está el manantial de la vida. En tu luz vemos la luz.

10 Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.

Extiende tu misericordia a los que te conocen, Y tu justicia a los rectos de corazón.

11 Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;

No me alcance el pie de la soberbia, Ni me mueva la mano del inicuo.

12 Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.

Ahí cayeron los que obran iniquidad, Fueron derribados, Y no pueden levantarse.