< Psaltaren 36 >

1 En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.
Mivolañe an-karatiañe an-tro’e ao ty Tsivokatse. Toe tsy aolo’ o maso’eo ty fañeveñañe aman’ Añahare.
2 De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.
Mitsiriry ty vata’e o maso’eo, ie maharendreke te mavoeñe o sata’eo.
3 All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;
Tahiñe naho hakalita­hañe o fivolam-bava’eo; nado’e ty hihitse tsy anoe’e ty hasoa.
4 Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.
Mikitro-karatiañe an-tihi’e eo, mijohañ’ ami’ty lalañe tsy mahasoa; tsy rihie’e ty haloloañe.
5 Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.
Ry Iehovà, ­mahatakatse an-dikerañe ao ty fiferenaiña’o, an-drahoñe eñe ty figahiña’o.
6 Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.
Manahake o vohitse ra’elahio ty havantaña’o, miheotse o fizaka’oo, ry Iehovà, Hene ambena’o ndra ondaty ndra biby.
7 Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!
Fanjaka ty fiferenaiña’o, ry Andrianañahare! vaho mipalitse an-talinjon’ela’o ao o ana’ ondatio;
8 De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.
Ie anjañe ami’ty havokara’ o anjomba’oo, vaho ampikamae’o añ’oñen-karavoravoa’o.
9 Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.
Fa ama’o ty rano itsititiahan-kaveloñe; an-kazavà’o ao ro ahaoniña’ay hazavàñe.
10 Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.
Toloño amo mahafohiñ’Azoo ty fiferenaiña’o; naho amo vañon-trokeo ty havantaña’o.
11 Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;
Ee te tsy homb’amako ty tombom-pinevonevoke, vaho tsy hanao soik’ ahy ty tañan-do-tsereke.
12 Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.
Mifitake ey o mpanao ratio, naronje ambane, tsy hitroatse ka.

< Psaltaren 36 >