Psaltaren 36

1 En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.

Ho an’ ny mpiventy hira. Nataon’ i Davida, mpanompon’ i Jehovah. Ny ota milaza ato am-poko ny amin’ ny ratsy fanahy hoe: tsy misy fahatahorana an’ Andriamanitra ao aminy.

2 De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.

Fa miarahaba tena izy ny amin’ ny tsy hahitana ny helony ka hankahalana azy.

3 All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;

Ny tenin’ ny vavany dia faharatsiana sy fitaka; efa nihadala izy ka nitsahatra tsy hanao soa.

4 Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.

Faharatsiana no saintsaininy eo am-pandriany; mitsangana eo amin’ ny lalana tsy mety izy; ny ratsy tsy mba laviny akory.

5 Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.

Jehovah ô, mipaka amin’ ny lanitra ny famindram-ponao; mihatra amin’ ny rahona ny fahamarinanao.

6 Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.

Ny fahamarinanao dia tahaka ny tendrombohitra avo dia avo; ny fitsaranao dia toy ny lalina indrindra; ny olona sy ny biby dia samy vonjenao, Jehovah ô,

7 Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!

Endrey ny hatsaran’ ny famindram-ponao, Andriamanitra ô! ka mialoka eo amin’ ny aloky ny elatrao ny zanak’ olombelona.

8 De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.

Voky ny matavy ao an-tranonao izy; ary ny ony fampifalianao no ampisotroanao azy.

9 Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.

Fa ao aminao no misy loharanon’ aina; ny fahazavanao no hahitanay fahazavana.

10 Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.

Ampahareto amin’ izay mahalala Anao ny famindram-ponao, ary ny fahamarinanao amin’ ny mahitsy fo.

11 Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;

Aoka tsy hanitsaka ahy ny tongotry ny mpiavonavona, na hampandositra ahy ny tanan’ ny ratsy fanahy.

12 Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.

Indreo! efa lavo ny mpanao ratsy; naripaka izy ka tsy maharina.