Psaltaren 36

1 En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.

למנצח לעבד יהוה לדוד נאם פשע לרשע בקרב לבי אין פחד אלהים לנגד עיניו׃

2 De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.

כי החליק אליו בעיניו למצא עונו לשנא׃

3 All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;

דברי פיו און ומרמה חדל להשכיל להיטיב׃

4 Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.

און יחשב על משכבו יתיצב על דרך לא טוב רע לא ימאס׃

5 Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.

יהוה בהשמים חסדך אמונתך עד שחקים׃

6 Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.

צדקתך כהררי אל משפטך תהום רבה אדם ובהמה תושיע יהוה׃

7 Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!

מה יקר חסדך אלהים ובני אדם בצל כנפיך יחסיון׃

8 De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.

ירוין מדשן ביתך ונחל עדניך תשקם׃

9 Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.

כי עמך מקור חיים באורך נראה אור׃

10 Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.

משך חסדך לידעיך וצדקתך לישרי לב׃

11 Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;

אל תבואני רגל גאוה ויד רשעים אל תנדני׃

12 Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.

שם נפלו פעלי און דחו ולא יכלו קום׃