Psaltaren 36
1 En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.
[For the Chief Musician. By David, the servant of the LORD.] Transgression speaks to the wicked within his heart. There is no fear of God before his eyes.
2 De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.
For he flatters himself in his own eyes, too much to detect and hate his sin.
3 All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;
The words of his mouth are iniquity and deceit. He has ceased to be wise and to do good.
4 Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.
He plots iniquity on his bed. He sets himself in a way that is not good. He doesn't abhor evil.
5 Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.
Your loving kindness, LORD, is in the heavens. Your faithfulness reaches to the skies.
6 Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.
Your righteousness is like the mountains of God. Your judgments are like a great deep. LORD, you preserve man and animal.
7 Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!
How precious is your loving kindness, God. The descendants of Adam take refuge under the shadow of your wings.
8 De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.
They shall be abundantly satisfied with the abundance of your house. You will make them drink of the river of your pleasures.
9 Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.
For with you is the spring of life. In your light shall we see light.
10 Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.
Oh continue your loving kindness to those who know you, your righteousness to the upright in heart.
11 Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;
Do not let the foot of pride come against me. Do not let the hand of the wicked drive me away.
12 Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.
There evildoers are fallen. They are thrust down, and shall not be able to rise.
