Psaltaren 36
1 En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.
Kathutkung: Devit Tamikathoutnaw ni kâtapoenae dawk ka lungthung hoi ka tâcawt e teh, ahnimae mit dawk Cathut takinae banghai awm hoeh.
2 De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.
A payonnae hmawt hoeh, panuek hoeh telah, a mithmu vah amahoima tamikalan lah a kâsak awh.
3 All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;
A dei e lawk teh, thoenae hoi dumnae dueng doeh. Kahawi hno sak hane hoi lungang hane hah a pahnawt awh.
4 Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.
A ikhun van hawihoehnae hah a pouk teh, kahawihoehe lamthung thama lahoi a dawn teh, yonnae hah panuet hoeh.
5 Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.
Oe BAWIPA na pahrennae teh kalvan ao teh, yuem na kamcunae ni tâmai koe a pha.
6 Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.
Na lannae teh kalen e mon patetlah ao teh, na lawkcengnae teh ka dungpoung e tui patetlah ao. Oe BAWIPA, tami hoi saringnaw hah ouk na khetyawt.
7 Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!
Oe Cathut, na lungpatawnae teh banghloimaw a sungren. Hatdawkvah, tami capanaw ni na tâhlip hah a kâuep awh.
8 De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.
Na imthung vah, kapap e hnokahawi hoi na boum sak teh, na konawmnae palangtui na nei sak.
9 Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.
Nang koe vah hringnae tuikhu teh ao. Na angnae dawkvah, angnae hah ka hmu awh.
10 Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.
Oe, nang kapanueknaw koe, na lungpatawnae pou awm na seh, lungthin kalannaw koe na lannae kamnuek naseh,
11 Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;
Kâoupnae khok teh kai taranlahoi tho nahanh seh.
12 Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.
Haw tueng vah, tamitongthoenaw koung a rawp awh toe. Tâkhawng lah ao awh teh, thaw awh mahoeh toe.
