Psaltaren 35
1 En Psalm Davids. Herre, trät med dem som med mig träta; strid emot dem som på mig strida.
Of David - contend! O Yahweh with opponents my fight with [those who] fight with me.
2 Tag sköld och spjut, och statt upp till att hjelpa mig.
Take hold of shield and body shield and arise! help my.
3 Drag fram glafven, och beskydda mig emot mina förföljare. Säg till mina själ: Jag är din hjelp.
And draw out a spear and lance to meet pursuers my say to self my [am] salvation your I.
4 Skämme sig, och varde bespottade, alle de som efter mina själ stå; vände tillrygga, och varde till skam, de som mig ondt vilja;
May they be ashamed and they may be humiliated [those who] seek life my may they be turned back backwards and may they be abashed [those who] plot harm my.
5 Varde såsom agnar för väder, och Herrans Ängel bortdrifve dem.
May they be like chaff before a wind and [the] angel of Yahweh pushing.
6 Deras väg varde mörk och slipper; och Herrans Ängel förfölje dem.
May it be way their darkness and slippery places and [the] angel of Yahweh pursuing them.
7 Ty de hafva utan sak ställt mig sin nät till förderf, och hafva utan skuld grafvit mine själ en grop.
For without cause they have hidden for me [the] pit of net their without cause they have dug for life my.
8 Han varde oförsedt öfverfallen, och hans nät, som han ställt hafver, fånge honom; och han varde deruti öfverfallen.
May it come to him destruction [which] not he knows and net his which he hid may it catch him in destruction may he fall in it.
9 Men min själ fröjde sig af Herranom, och vare glad af hans hjelp.
And self my it will rejoice in Yahweh it will exult in salvation his.
10 All min ben säge: Herre, ho är din like? du som hjelper den elända ifrå den honom för stark är, och den elända och fattiga ifrå sina röfvare.
All bones my - they will say O Yahweh who? [is] like you [one who] delivers a poor [person] from a person [too] strong for him and [the] poor and [the] needy from [one who] robs him.
11 Der träda vrång vittne fram, och de vittna öfver mig, dess jag intet skyldig är.
They rise up! witnesses of violence [that] which not I know they ask me.
12 De göra mig ondt för godt, att min själ måste vara, såsom hon intet godt gjort hade.
They repay me harm in place of good bereavement [belongs] to self my.
13 Men jag, när de kranke voro, drog en säck uppå; plågade mig med fastande, och bad träget af hjertat.
And I - when were sick they clothing my [was] sackcloth I humbled with fasting self my and prayer my to bosom my it returned.
14 Jag höll mig, såsom det hade varit min vän och broder. Jag gick sorgse, såsom den der sörjer om sine moder.
Like a friend like a brother of me I went about like a mourner of a mother mourning I bowed.
15 Men de glädja sig öfver min skada, och församla sig; de halte församla sig emot mig oförsedt; de rifva, och hålla intet upp.
And at stumbling my they rejoiced and they gathered they gathered on me smitten [people] and not I knew they tore and not they were still.
16 Med dem, som skrymta och begabba för bukens skull, bita de sina tänder tillsamman öfver mig.
Godless [ones] of mockers of cake they gnashed towards me teeth their.
17 Herre, huru länge vill du se häruppå? Fräls dock mina själ ifrå deras buller, och mina ensamma ifrå de unga lejon.
O Lord how long? will you look bring back! life my from ravages their from young lions only [life] my.
18 Jag vill tacka dig uti den stora församlingene, och ibland mycket folk vill jag prisa dig.
I will give thanks to you in [the] assembly great among a people numerous I will praise you.
19 Låt dem icke glädja sig öfver mig, som mig utan skäl fiender äro; eller begabba med ögonen, som utan skuld hata mig.
May not they rejoice to me enemies my falsehood [those who] hate me without cause let them wink an eye.
20 Ty de akta göra skada, och söka falska saker emot de stilla i landena;
For not peace they speak and on [the] quiet [people] of [the] land words of deceit they plan!
21 Och gapa med sin mun vidt upp emot mig, och säga: Så, så, det se vi gerna.
And they have opened wide on me mouth their they have said aha! - aha! it has seen eyes our.
22 Herre, du ser det, tig icke. Herre, var icke långt borto ifrå mig.
You have seen O Yahweh may not you be silent O Lord may not you be distant from me.
23 Uppväck dig, och vaka upp till min rätt, och till mina sak, min Gud och Herre.
Wake up! and awake! for judgment my O God my and O Lord for cause my.
24 Herre, min Gud, döm mig efter dina rättfärdighet, att de icke skola glädja sig öfver mig.
Vindicate me according to righteousness your O Yahweh God my and may not they rejoice to me.
25 Låt dem icke säga i sin hjerta: Så, så, det ville vi. Låt dem icke säga: Vi hafve uppsvulgit honom.
May not they say in heart their aha! desire our may not they say we have swallowed him.
26 Skämme sig, och till blygd varde, alle de som glädja sig öfver min ofärd. Varde med blygd och skam iklädde de som berömma sig emot mig.
May they be ashamed and they may be abashed - altogether [the] [people] joyful of distress my may they be clothed shame and ignominy who magnify themselves on me.
27 Berömme och glädje sig de som mig unna, att jag behåller rätt; och alltid säge: Lofvad vare Herren högeliga, den sinom tjenare godt vill.
May they shout for joy and they may rejoice [the] [people] desirous of righteousness my and may they say continually may he be great Yahweh desiring [the] welfare of servant his.
28 Och min tunga skall tala om dine rättfärdighet, och prisa dig dagliga.
And tongue my it will utter righteousness your all the day praise your.
