Psaltaren 35

1 En Psalm Davids. Herre, trät med dem som med mig träta; strid emot dem som på mig strida.

[By David.] Contend, YHWH, with those who contend with me. Fight against those who fight against me.

2 Tag sköld och spjut, och statt upp till att hjelpa mig.

Take hold of shield and buckler, and stand up for my help.

3 Drag fram glafven, och beskydda mig emot mina förföljare. Säg till mina själ: Jag är din hjelp.

Brandish the spear and block those who pursue me. Tell my soul, "I am your salvation."

4 Skämme sig, och varde bespottade, alle de som efter mina själ stå; vände tillrygga, och varde till skam, de som mig ondt vilja;

Let those who seek after my soul be disappointed and brought to dishonor. Let those who plot my ruin be turned back and confounded.

5 Varde såsom agnar för väder, och Herrans Ängel bortdrifve dem.

Let them be as chaff before the wind, YHWH's angel driving them on.

6 Deras väg varde mörk och slipper; och Herrans Ängel förfölje dem.

Let their way be dark and slippery, YHWH's angel pursuing them.

7 Ty de hafva utan sak ställt mig sin nät till förderf, och hafva utan skuld grafvit mine själ en grop.

For without cause they have hidden their net in a pit for me. Without cause they have dug a pit for my soul.

8 Han varde oförsedt öfverfallen, och hans nät, som han ställt hafver, fånge honom; och han varde deruti öfverfallen.

Let destruction come on him unawares. Let his net that he has hidden catch himself. Let him fall into that destruction.

9 Men min själ fröjde sig af Herranom, och vare glad af hans hjelp.

My soul shall be joyful in YHWH. It shall rejoice in his salvation.

10 All min ben säge: Herre, ho är din like? du som hjelper den elända ifrå den honom för stark är, och den elända och fattiga ifrå sina röfvare.

All my bones shall say, "YHWH, who is like you, who delivers the poor from him who is too strong for him; yes, the poor and the needy from him who robs him?"

11 Der träda vrång vittne fram, och de vittna öfver mig, dess jag intet skyldig är.

Unrighteous witnesses rise up. They ask me about things that I do not know about.

12 De göra mig ondt för godt, att min själ måste vara, såsom hon intet godt gjort hade.

They reward me evil for good, to the bereaving of my soul.

13 Men jag, när de kranke voro, drog en säck uppå; plågade mig med fastande, och bad träget af hjertat.

But as for me, when they were sick, my clothing was sackcloth. I afflicted my soul with fasting; and my prayer returned into my own bosom.

14 Jag höll mig, såsom det hade varit min vän och broder. Jag gick sorgse, såsom den der sörjer om sine moder.

I behaved myself as though it had been my friend or my brother. I bowed down mourning, as one who mourns his mother.

15 Men de glädja sig öfver min skada, och församla sig; de halte församla sig emot mig oförsedt; de rifva, och hålla intet upp.

But in my adversity, they rejoiced, and gathered themselves together. The attackers gathered themselves together against me, and I did not know it. They tore at me, and did not cease.

16 Med dem, som skrymta och begabba för bukens skull, bita de sina tänder tillsamman öfver mig.

When I tripped, they mocked me relentlessly; they gnashed their teeth at me.

17 Herre, huru länge vill du se häruppå? Fräls dock mina själ ifrå deras buller, och mina ensamma ifrå de unga lejon.

YHWH, how long will you look on? Rescue my soul from their destruction, my precious life from the lions.

18 Jag vill tacka dig uti den stora församlingene, och ibland mycket folk vill jag prisa dig.

I will give you thanks in the great assembly. I will praise you among many people.

19 Låt dem icke glädja sig öfver mig, som mig utan skäl fiender äro; eller begabba med ögonen, som utan skuld hata mig.

Do not let those who are my enemies wrongfully rejoice over me; neither let those who hate me without a cause and wink their eyes.

20 Ty de akta göra skada, och söka falska saker emot de stilla i landena;

For they do not speak peace, but they devise deceitful words against those who are quiet in the land.

21 Och gapa med sin mun vidt upp emot mig, och säga: Så, så, det se vi gerna.

Yes, they opened their mouth wide against me. They said, "Aha. Aha. Our eye has seen it."

22 Herre, du ser det, tig icke. Herre, var icke långt borto ifrå mig.

You have seen it, YHWH. Do not keep silent. YHWH, do not be far from me.

23 Uppväck dig, och vaka upp till min rätt, och till mina sak, min Gud och Herre.

Wake up. Rise up to defend me, my God. My Lord, contend for me.

24 Herre, min Gud, döm mig efter dina rättfärdighet, att de icke skola glädja sig öfver mig.

Vindicate me, YHWH my God, according to your righteousness. Do not let them gloat over me.

25 Låt dem icke säga i sin hjerta: Så, så, det ville vi. Låt dem icke säga: Vi hafve uppsvulgit honom.

Do not let them say in their heart, "Aha. Aha. Our desire." Do not let them say, "We have swallowed him up."

26 Skämme sig, och till blygd varde, alle de som glädja sig öfver min ofärd. Varde med blygd och skam iklädde de som berömma sig emot mig.

Let them be put to shame and confounded together who rejoice at my calamity. Let them be clothed with shame and dishonor who magnify themselves against me.

27 Berömme och glädje sig de som mig unna, att jag behåller rätt; och alltid säge: Lofvad vare Herren högeliga, den sinom tjenare godt vill.

Let them shout for joy and be glad, who favor my righteous cause. And let them say continually, "YHWH be magnified, who delights in the peace of his servant."

28 Och min tunga skall tala om dine rättfärdighet, och prisa dig dagliga.

My tongue shall talk about your righteousness and about your praise all day long.