< Psaltaren 34 >
1 En Psalm Davids, då han förvandlade sitt ansigte för Abimelech, den honom ifrå sig dref, och han gick sin väg. Jag vill lofva Herran i allom tid; hans lof skall alltid vara i minom mun.
Pisarema raDhavhidhi. Paakaita seanopenga pamberi paAbhimereki; uyo akamudzinga, iye akaenda hake. Ndinorumbidza Jehovha nguva dzose; kurumbidzwa kwake kucharamba kuri pamiromo yangu.
2 Min själ skall berömma sig af Herranom, att de elände skola höra det, och glädja sig.
Mwoyo wangu uchazvirumbidza muna Jehovha; vanotambudzika ngavanzwe vafare.
3 Priser med mig Herran, och låter oss med hvarannan upphöja hans Namn.
Kudzai Jehovha pamwe chete neni; ngatikudzei zita rake pamwe chete.
4 Då jag sökte Herran, svarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan.
Ndakachema kuna Jehovha akandipindura; akandisunungura pakutya kwangu kwose.
5 De som uppå honom se, de varda upplyste, och deras ansigte varder icke till skam.
Vanotarira kwaari vanopenya; zviso zvavo hazvingambofukidzwi nenyadzi.
6 De denne elände ropade, hörde honom Herren; och halp honom utur all hans nöd.
Murombo uyu akadana, uye Jehovha akamunzwa; akamuponesa pakutambudzika kwake kwose.
7 Herrans Ängel lägrar sig omkring dem som frukta honom, och hjelper dem ut.
Mutumwa waJehovha anokomberedza avo vanomutya, uye anovasunungura.
8 Smaker och ser, huru ljuflig Herren är; säll är den som tröster uppå honom.
Ravirai henyu muone kuti Jehovha akanaka; akaropafadzwa munhu anovanda maari.
9 Frukter Herran, I hans helige; ty de som frukta honom, de hafva ingen brist.
Ityai Jehovha, imi vatsvene vake, nokuti vanomutya havana chavanoshayiwa.
10 De rike skola törstige vara och hungra; men de som Herran söka, hafva ingen brist på något godt.
Shumba dzinopera simba uye dzinofa nenzara, asi avo vanotsvaka Jehovha havashayiwi chinhu chakanaka.
11 Kommer hit, barn, hörer mig; jag vill lära eder Herrans fruktan.
Uyai, vana vangu, nditeererei; ndichakudzidzisai kutya Jehovha.
12 Hvilken är den som ett godt lefvande begärar, och gerna goda dagar hade?
Ani naani wenyu anoda upenyu, uye uchida kuona mazuva akawanda,
13 Bevara dina tungo för det ondt är, och dina läppar, att de intet bedägeri tala.
dzora rurimi rwako pane zvakaipa nemiromo yako pakureva nhema.
14 Låt af det onda, och gör det goda; sök friden, och far efter honom.
Ibva pane zvakaipa ugoita zvakanaka; tsvaka rugare uye urutevere.
15 Herrans ögon se uppå de rättfärdiga, och hans öron på deras ropande.
Meso aJehovha ari pamusoro pavakarurama uye nzeve dzake dzinonzwa kuchema kwavo;
16 Men Herrans ansigte står öfver dem som ondt göra, så att han utskrapar deras åminnelse af jordene.
chiso chaJehovha chinovenga avo vanoita zvakaipa, kuti abvise chiyeuchidzo chavo panyika.
17 Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.
Vakarurama vanodanidzira, uye Jehovha anovanzwa; anovarwira pakutambudzika kwavo kwose.
18 Herren är hardt när dem som ett förbråkadt hjerta hafva; och hjelper dem som ett bedröfvadt mod hafva.
Jehovha ari pedyo navane mwoyo yakaputsika uye anoponesa avo vakapwanyika pamweya.
19 Den rättfärdige måste mycket lida; men Herren hjelper honom utu thy allo.
Akarurama angava namatambudziko mazhinji, asi Jehovha anomurwira paari ose;
20 Han bevarar honom all hans ben, att icke ett sönderbrutet varder.
anochengetedza mapfupa ake ose, hakuna nerimwe rawo richavhunika.
21 Den ogudaktiga skall det onda dräpa; och de som hata den rättfärdiga, de skola brottslige varda.
Zvakaipa zvichauraya vakaipa; vavengi vavakarurama vachapiwa mhosva.
22 Herren förlöser sina tjenares själar; och alle de som trösta på honom, skola icke varda brottslige.
Jehovha anodzikinura varanda vake; hapana kana mumwe anovanda maari achapiwa mhosva.