Psaltaren 34
1 En Psalm Davids, då han förvandlade sitt ansigte för Abimelech, den honom ifrå sig dref, och han gick sin väg. Jag vill lofva Herran i allom tid; hans lof skall alltid vara i minom mun.
Louvarei ao Senhor em todo o tempo: o seu louvor estará continuamente na minha boca.
2 Min själ skall berömma sig af Herranom, att de elände skola höra det, och glädja sig.
A minha alma se glóriará no Senhor: os mansos o ouvirão e se alegrarão.
3 Priser med mig Herran, och låter oss med hvarannan upphöja hans Namn.
Engrandecei ao Senhor comigo; e juntos exaltemos o seu nome.
4 Då jag sökte Herran, svarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan.
Busquei ao Senhor, e ele me respondeu: livrou-me de todos os meus temores.
5 De som uppå honom se, de varda upplyste, och deras ansigte varder icke till skam.
Olharam para ele, e foram iluminados; e os seus rostos não ficaram confundidos.
6 De denne elände ropade, hörde honom Herren; och halp honom utur all hans nöd.
Clamou este pobre, e o Senhor o ouviu, e o salvou de todas as suas angústias.
7 Herrans Ängel lägrar sig omkring dem som frukta honom, och hjelper dem ut.
O anjo do Senhor acampa-se em redor dos que o temem, e os livra.
8 Smaker och ser, huru ljuflig Herren är; säll är den som tröster uppå honom.
Provai, e vede que o Senhor é bom; bem-aventurado o homem que nele confia.
9 Frukter Herran, I hans helige; ty de som frukta honom, de hafva ingen brist.
Temei ao Senhor, vós, os seus santos, pois não tem falta alguma aqueles que o temem.
10 De rike skola törstige vara och hungra; men de som Herran söka, hafva ingen brist på något godt.
Os filhos dos leões necessitam e sofrem fome, mas aqueles que temem ao Senhor não tem falta de coisa alguma.
11 Kommer hit, barn, hörer mig; jag vill lära eder Herrans fruktan.
Vinde, meninos, ouvi-me: eu vos ensinarei o temor do Senhor.
12 Hvilken är den som ett godt lefvande begärar, och gerna goda dagar hade?
Quem é o homem que deseja a vida, que quer largos dias para ver o bem?
13 Bevara dina tungo för det ondt är, och dina läppar, att de intet bedägeri tala.
Guarda a tua língua do mal, e os teus lábios de falarem o engano.
14 Låt af det onda, och gör det goda; sök friden, och far efter honom.
Aparta-te do mal, e faze o bem: procura a paz, e segue-a.
15 Herrans ögon se uppå de rättfärdiga, och hans öron på deras ropande.
Os olhos do Senhor estão sobre os justos, e os seus ouvidos atentos ao seu clamor.
16 Men Herrans ansigte står öfver dem som ondt göra, så att han utskrapar deras åminnelse af jordene.
A face do Senhor está contra os que fazem o mal, para desarreigar da terra a memória deles.
17 Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.
Os justos clamam, e o Senhor os ouve, e os livra de todas as suas angústias.
18 Herren är hardt när dem som ett förbråkadt hjerta hafva; och hjelper dem som ett bedröfvadt mod hafva.
Perto está o Senhor dos que tem o coração quebrantado, e salva os contritos de espírito.
19 Den rättfärdige måste mycket lida; men Herren hjelper honom utu thy allo.
Muitas são as aflições do justo, mas o Senhor o livra de todas.
20 Han bevarar honom all hans ben, att icke ett sönderbrutet varder.
Ele lhe guarda todos os seus ossos; nem sequer um deles se quebra.
21 Den ogudaktiga skall det onda dräpa; och de som hata den rättfärdiga, de skola brottslige varda.
A malícia matará o ímpio, e os que aborrecem o justo serão desolados.
22 Herren förlöser sina tjenares själar; och alle de som trösta på honom, skola icke varda brottslige.
O Senhor resgata a alma dos seus servos, e nenhum dos que nele confiam será desolado.
