< Psaltaren 34 >

1 En Psalm Davids, då han förvandlade sitt ansigte för Abimelech, den honom ifrå sig dref, och han gick sin väg. Jag vill lofva Herran i allom tid; hans lof skall alltid vara i minom mun.
Maka kna nagra Ra Anumzamofona husga hunente'na, Agri agi'a hentesga huvava hugahue.
2 Min själ skall berömma sig af Herranom, att de elände skola höra det, och glädja sig.
Nagra Ra Anumzamofonku musena nehu'na navufga rana hugahuanki'za, vahe'mo'zama zamazeri havizama nehaza vahe'mo'za nentahi'za muse hugahaze.
3 Priser med mig Herran, och låter oss med hvarannan upphöja hans Namn.
Enketa Ra Anumzamofo avu'avazama'a huama nehuta, agi'a husga huntamneno.
4 Då jag sökte Herran, svarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan.
Ra Anumzamofontega nunamuna hugeno, nunamuni'a antahinamino koro'ma nehua zana eri amne hu'ne.
5 De som uppå honom se, de varda upplyste, och deras ansigte varder icke till skam.
Ra Anumzamofontegama zamavuma antete'za nemaniza vahe'mokizmi zamavugosafintira rumasa nehanige'za, muse nehanageno zamavugosafina zamagaze zamo'a refi'otegahie.
6 De denne elände ropade, hörde honom Herren; och halp honom utur all hans nöd.
Amunte omne ne'ma amama mani'nea ne'mo'a nunamu higeno, Ra Anumzamo'a antahimino ana maka knazama'afintira agu'vazi'ne.
7 Herrans Ängel lägrar sig omkring dem som frukta honom, och hjelper dem ut.
Ra Anumzamofo ankeroma'amo'a Agri'ma koro'ma hunte'za agoraga'ama nemaniza vahera manigagino kegava hunezmanteno hazenke zampintira zamagu'nevazie.
8 Smaker och ser, huru ljuflig Herren är; säll är den som tröster uppå honom.
Agra knare avu'ava nehia ne' mani'neanki Ra Anumzamofona rehenka ko, Agripinkama frakino manisia vahe'mo'a muse hugahie.
9 Frukter Herran, I hans helige; ty de som frukta honom, de hafva ingen brist.
Anumzamofo amage'ma nentaza vahe'mota Ra Anumzamofona koro hunteta agoraga'a maniho. Na'ankure Agri'ma koro'ma hunte'za agoraga'ama nemaniza vahe'mo'za mago zankura atupara nosaze.
10 De rike skola törstige vara och hungra; men de som Herran söka, hafva ingen brist på något godt.
Hankavenentake laionimo'a mago'a kna agakura hugahie. Hianagi Ra Anumzamofonte'ma amentintima himo'a, knare zantaminkura upara nosie.
11 Kommer hit, barn, hörer mig; jag vill lära eder Herrans fruktan.
Mofavrenimota nagrite eta eme antahiho. Ra Anumzamofoma koroma hunteno agoraga'ama mani'zana rempi huramigahue.
12 Hvilken är den som ett godt lefvande begärar, och gerna goda dagar hade?
Izaga ofrinka zaza kna ama mopafina knare hunka manizankura kave'nesie?
13 Bevara dina tungo för det ondt är, och dina läppar, att de intet bedägeri tala.
E'ina hunaku'ma hanunka, kefo nanekene havi nanekema hu'zankura, kagira kegava huo.
14 Låt af det onda, och gör det goda; sök friden, och far efter honom.
Kefo kavukava'ma nehanazana atrenka knare kavukva huo. Arimpa fruma huno mani zankuke nehakenka, ana kavukavake huo.
15 Herrans ögon se uppå de rättfärdiga, och hans öron på deras ropande.
Ra Anumzamo'a fatgo zamavu'zamavama nehaza vahete avua anteno kegava hunezmante. Agritegama krafagema hanageno'ma zamaza hanigu agesa anteteno nemanie.
16 Men Herrans ansigte står öfver dem som ondt göra, så att han utskrapar deras åminnelse af jordene.
Hianagi Ra Anumzamo'a kefo zamavu'zmava'ma nehaza vahera amefi hunezmino, ama mopafintira zamahe fanane hanige'za vahe'mo'za zamagesa ru'enena antahi ozamigahaze.
17 Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.
Fatgo zamavu'zmava'ma nehaza vahe'mo'zama Ra Anumzamofontegama krafagema nehazageno'a, Agra antahi nezmino maka hazenkefintira zamagu'nevazie.
18 Herren är hardt när dem som ett förbråkadt hjerta hafva; och hjelper dem som ett bedröfvadt mod hafva.
Ranknazampima mani'naza vahera Ra Anumzamo'a tva'ozmire nemanino, vahe'mo'zama knazama zami'za zamagu'ama zamazeri havizama nehaza vahera, zamagu'nevazie.
19 Den rättfärdige måste mycket lida; men Herren hjelper honom utu thy allo.
Fatgo zamavu'zmava'ma nehaza vahe'mo'za rama'a hazenkefi ufretere hugahazanagi, Ra Anumzamo'a ana hazenkefintira zamaza huno zmagu'vazitere hugahie.
20 Han bevarar honom all hans ben, att icke ett sönderbrutet varder.
Na'ankure Ra Anumzamo'a fatgo avu'ava'ma nehia vahe'mofo zaferina kegava huntegahiankino mago zaferina'amo'a hara ontagigahie.
21 Den ogudaktiga skall det onda dräpa; och de som hata den rättfärdiga, de skola brottslige varda.
Kefo avu'ava'ma nehia vahera agrama nehania kefo avu'ava zamo'a ahenefrisigeno, fatgo avu'ava zanku'ma avresrama nehania vahera, ana avu'ava'zantera nona huno knazana amigahie.
22 Herren förlöser sina tjenares själar; och alle de som trösta på honom, skola icke varda brottslige.
Hianagi Ra Anumzamo'a eri'za vahe'a agu'vazigahie. Hanki Ra Anumzamofompima frakisia vahe'mo'a hazenkefina uofregahie.

< Psaltaren 34 >