Psaltaren 34
1 En Psalm Davids, då han förvandlade sitt ansigte för Abimelech, den honom ifrå sig dref, och han gick sin väg. Jag vill lofva Herran i allom tid; hans lof skall alltid vara i minom mun.
By David, in his changing his behaviour before Abimelech, and he driveth him away, and he goeth. I do bless Jehovah at all times, Continually His praise [is] in my mouth.
2 Min själ skall berömma sig af Herranom, att de elände skola höra det, och glädja sig.
In Jehovah doth my soul boast herself, Hear do the humble and rejoice.
3 Priser med mig Herran, och låter oss med hvarannan upphöja hans Namn.
Ascribe ye greatness to Jehovah with me, And we exalt His name together.
4 Då jag sökte Herran, svarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan.
I sought Jehovah, and He answered me, And from all my fears did deliver me.
5 De som uppå honom se, de varda upplyste, och deras ansigte varder icke till skam.
They looked expectingly unto Him, And they became bright, And their faces are not ashamed.
6 De denne elände ropade, hörde honom Herren; och halp honom utur all hans nöd.
This poor [one] called, and Jehovah heard, And from all his distresses saved him.
7 Herrans Ängel lägrar sig omkring dem som frukta honom, och hjelper dem ut.
A messenger of Jehovah is encamping, Round about those who fear Him, And He armeth them.
8 Smaker och ser, huru ljuflig Herren är; säll är den som tröster uppå honom.
Taste ye and see that Jehovah [is] good, O the happiness of the man who trusteth in Him.
9 Frukter Herran, I hans helige; ty de som frukta honom, de hafva ingen brist.
Fear Jehovah, ye His holy ones, For there is no lack to those fearing Him.
10 De rike skola törstige vara och hungra; men de som Herran söka, hafva ingen brist på något godt.
Young lions have lacked and been hungry, And those seeking Jehovah lack not any good,
11 Kommer hit, barn, hörer mig; jag vill lära eder Herrans fruktan.
Come ye, children, hearken to me, The fear of Jehovah I do teach you.
12 Hvilken är den som ett godt lefvande begärar, och gerna goda dagar hade?
Who [is] the man that is desiring life? Loving days to see good?
13 Bevara dina tungo för det ondt är, och dina läppar, att de intet bedägeri tala.
Keep thy tongue from evil, And thy lips from speaking deceit.
14 Låt af det onda, och gör det goda; sök friden, och far efter honom.
Turn aside from evil and do good, Seek peace and pursue it.
15 Herrans ögon se uppå de rättfärdiga, och hans öron på deras ropande.
The eyes of Jehovah [are] unto the righteous, And His ears unto their cry.
16 Men Herrans ansigte står öfver dem som ondt göra, så att han utskrapar deras åminnelse af jordene.
(The face of Jehovah [is] on doers of evil, To cut off from earth their memorial.)
17 Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.
They cried, and Jehovah heard, And from all their distresses delivered them.
18 Herren är hardt när dem som ett förbråkadt hjerta hafva; och hjelper dem som ett bedröfvadt mod hafva.
Near [is] Jehovah to the broken of heart, And the bruised of spirit He saveth.
19 Den rättfärdige måste mycket lida; men Herren hjelper honom utu thy allo.
Many [are] the evils of the righteous, Out of them all doth Jehovah deliver him.
20 Han bevarar honom all hans ben, att icke ett sönderbrutet varder.
He is keeping all his bones, One of them hath not been broken.
21 Den ogudaktiga skall det onda dräpa; och de som hata den rättfärdiga, de skola brottslige varda.
Evil doth put to death the wicked, And those hating the righteous are desolate.
22 Herren förlöser sina tjenares själar; och alle de som trösta på honom, skola icke varda brottslige.
Jehovah redeemeth the soul of His servants, And none trusting in Him are desolate!
