Psaltaren 34
1 En Psalm Davids, då han förvandlade sitt ansigte för Abimelech, den honom ifrå sig dref, och han gick sin väg. Jag vill lofva Herran i allom tid; hans lof skall alltid vara i minom mun.
“A psalm of David, when he feigned himself mad before Abimelech, who drove him away, and he departed.” I will bless the LORD at all times; His praise shall continually be in my mouth.
2 Min själ skall berömma sig af Herranom, att de elände skola höra det, och glädja sig.
In the LORD doth my soul boast; Let the afflicted hear, and rejoice!
3 Priser med mig Herran, och låter oss med hvarannan upphöja hans Namn.
O magnify the LORD with me, And let us exalt his name together!
4 Då jag sökte Herran, svarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan.
I sought the LORD, and he heard me, And delivered me from all my fears.
5 De som uppå honom se, de varda upplyste, och deras ansigte varder icke till skam.
Look up to him, and ye shall have light; Your faces shall never be ashamed.
6 De denne elände ropade, hörde honom Herren; och halp honom utur all hans nöd.
This afflicted man cried, and the LORD heard, And saved him from all his troubles.
7 Herrans Ängel lägrar sig omkring dem som frukta honom, och hjelper dem ut.
The angels of the LORD encamp around those who fear him, And deliver them.
8 Smaker och ser, huru ljuflig Herren är; säll är den som tröster uppå honom.
O taste, and see how good is the LORD! Happy the man who trusteth in him!
9 Frukter Herran, I hans helige; ty de som frukta honom, de hafva ingen brist.
O fear the LORD, ye his servants! For to those who fear him there shall be no want.
10 De rike skola törstige vara och hungra; men de som Herran söka, hafva ingen brist på något godt.
Young lions want, and suffer hunger; But they who fear the LORD want no good thing.
11 Kommer hit, barn, hörer mig; jag vill lära eder Herrans fruktan.
Come, ye children, hearken to me! I will teach you the fear of the LORD.
12 Hvilken är den som ett godt lefvande begärar, och gerna goda dagar hade?
Who is he that loveth life, And desireth many days, in which he may see good?
13 Bevara dina tungo för det ondt är, och dina läppar, att de intet bedägeri tala.
Guard well thy tongue from evil, And thy lips from speaking guile!
14 Låt af det onda, och gör det goda; sök friden, och far efter honom.
Depart from evil, and do good; Seek peace, and pursue it!
15 Herrans ögon se uppå de rättfärdiga, och hans öron på deras ropande.
The eyes of the LORD are upon the righteous, And his ears are open to their cry.
16 Men Herrans ansigte står öfver dem som ondt göra, så att han utskrapar deras åminnelse af jordene.
But the face of the LORD is against evil-doers, To cut off their remembrance from the earth.
17 Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.
The righteous cry, and the LORD heareth, And delivereth them from all their troubles.
18 Herren är hardt när dem som ett förbråkadt hjerta hafva; och hjelper dem som ett bedröfvadt mod hafva.
The LORD is near to them that are of a broken heart, And saveth such as are of a contrite spirit.
19 Den rättfärdige måste mycket lida; men Herren hjelper honom utu thy allo.
Many are the afflictions of the righteous; But the LORD delivereth him from them all.
20 Han bevarar honom all hans ben, att icke ett sönderbrutet varder.
He guardeth all his bones; Not one of them shall be broken.
21 Den ogudaktiga skall det onda dräpa; och de som hata den rättfärdiga, de skola brottslige varda.
Calamity destroyeth the wicked, And they who hate the righteous suffer for it.
22 Herren förlöser sina tjenares själar; och alle de som trösta på honom, skola icke varda brottslige.
The LORD redeemeth the life of his servants, And none that put their trust in him will suffer for it.
