< Psaltaren 34 >
1 En Psalm Davids, då han förvandlade sitt ansigte för Abimelech, den honom ifrå sig dref, och han gick sin väg. Jag vill lofva Herran i allom tid; hans lof skall alltid vara i minom mun.
Abimelek hmai ah a omih te a thovael tih a haek dongah a caeh vaengkah David A tuetang boeih dongah BOEIPA te ka uem vetih, ka ka dongah amah koehnah om yoeyah saeh.
2 Min själ skall berömma sig af Herranom, att de elände skola höra det, och glädja sig.
Ka hinglu loh BOEIPA dongah thangthen saeh. kodo rhoek loh ya saeh lamtah a kohoe uh saeh.
3 Priser med mig Herran, och låter oss med hvarannan upphöja hans Namn.
BOEIPA te kai neh pomsang uh sih lamtah a ming te tun pomsang uh sih.
4 Då jag sökte Herran, svarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan.
BOEIPA te ka tlap vaengah kai n'doo tih ka rhihnahkoi boeih lamloh kai n'huul.
5 De som uppå honom se, de varda upplyste, och deras ansigte varder icke till skam.
BOEIPA te a paelki vaengah hlampan uh tih a maelhmai tal uh pawh.
6 De denne elände ropade, hörde honom Herren; och halp honom utur all hans nöd.
Mangdaeng loh a khue te khaw BOEIPA loh a yaak dongah citcai boeih lamkah anih te a khang.
7 Herrans Ängel lägrar sig omkring dem som frukta honom, och hjelper dem ut.
Amah aka rhih rhoek kah kaepvai ah BOEIPA kah puencawn te rhaeh tih amih te a pumcum sak.
8 Smaker och ser, huru ljuflig Herren är; säll är den som tröster uppå honom.
Ten lamtah BOEIPA then tila hmuh lah. Amah dongah aka ying hlang tah a yoethen.
9 Frukter Herran, I hans helige; ty de som frukta honom, de hafva ingen brist.
Amah aka rhih rhoek ham tah a tloelnah a om pawt dongah a hlang cim rhoek loh BOEIPA te rhih uh lah.
10 De rike skola törstige vara och hungra; men de som Herran söka, hafva ingen brist på något godt.
Sathuengc a rhoek loh vawtthoek tih lamlum cakhaw BOEIPA aka tlap rhoek ham hnothen pakhat khaw vaitah uh uh mahpawh.
11 Kommer hit, barn, hörer mig; jag vill lära eder Herrans fruktan.
Camoe rhoek halo uh. Kai ol he ya uh lah. BOEIPA hinyahnah te nangmih kan cang puei eh.
12 Hvilken är den som ett godt lefvande begärar, och gerna goda dagar hade?
Khohnin then hmuh ham aka lungnah tih hingnah dongah aka omtoem hlang te ulae?
13 Bevara dina tungo för det ondt är, och dina läppar, att de intet bedägeri tala.
Na lai te a thae lamkah, na ka te thailatnah aka thui lamloh rhalrhing lah.
14 Låt af det onda, och gör det goda; sök friden, och far efter honom.
A thae te nong tak lamtah hnothen te saii lah. Rhoepnah te tlap lamtah anih te hloem lah.
15 Herrans ögon se uppå de rättfärdiga, och hans öron på deras ropande.
Hlang dueng rhoek soah BOEIPA mik om tih amih kah a pang uh te a hna a kaeng.
16 Men Herrans ansigte står öfver dem som ondt göra, så att han utskrapar deras åminnelse af jordene.
Thae aka saii rhoek te diklai kah poekkoepnah lamkah khoe ham BOEIPA loh a hmai a thuh.
17 Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.
Hlang dueng rhoek a pang uh vaengah BOEIPA loh a yaak tih amamih kah citcai boeih lamkah amih te a huul.
18 Herren är hardt när dem som ett förbråkadt hjerta hafva; och hjelper dem som ett bedröfvadt mod hafva.
Lungbuei aka rhek taengah BOEIPA a yoei pah tih mueihla aka hnipdik te a khang.
19 Den rättfärdige måste mycket lida; men Herren hjelper honom utu thy allo.
Hlang dueng kah yoethae he yet dae yoethae khui boeih lamkah anih te BOEIPA loh a huul.
20 Han bevarar honom all hans ben, att icke ett sönderbrutet varder.
Anih kah a rhuh boeih a ngaithuen pah dongah pakhat khaw paep mahpawh.
21 Den ogudaktiga skall det onda dräpa; och de som hata den rättfärdiga, de skola brottslige varda.
Halang te boethae loh a duek sak vetih, hlang dueng aka hmuhuet te boe ni.
22 Herren förlöser sina tjenares själar; och alle de som trösta på honom, skola icke varda brottslige.
A sal rhoek kah a hinglu te BOEIPA loh a lat tih amah dongah aka ying boeih tah boe uh uh mahpawh.