Psaltaren 33
1 Fröjder eder af Herranom, I rättfärdige; de fromme skola prise honom härliga.
Giubilate, o giusti, nell’Eterno; la lode s’addice agli uomini retti.
2 Tacker Herranom med harpor; och lofsjunger honom på psaltare af tio stränger.
Celebrate l’Eterno con la cetra; salmeggiate a lui col saltèro a dieci corde.
3 Sjunger honom en ny viso; sjunger väl på strängaspel med klingande ljud.
Cantategli un cantico nuovo, sonate maestrevolmente con giubilo.
4 Ty Herrans ord är sannfärdigt; och hvad han lofvar, det håller han visserliga.
Poiché la parola dell’Eterno è diritta e tutta l’opera sua è fatta con fedeltà.
5 Han älskar rättfärdighet och dom; jorden är full af Herrans godhet.
Egli ama la giustizia e l’equità; la terra è piena della benignità dell’Eterno.
6 Himmelen är gjord genom Herrans ord, och all hans här genom hans muns anda.
I cieli furon fatti dalla parola dell’Eterno, e tutto il loro esercito dal soffio della sua bocca.
7 Han håller vattnet i hafvet tillsammans, såsom uti en lägel; och lägger djupen i det fördolda.
Egli adunò le acque del mare come in un mucchio; egli ammassò gli abissi in serbatoi.
8 All verlden frukte Herran; honom rädes allt det som på jordene bor.
Tutta la terra tema l’Eterno; lo paventino tutti gli abitanti del mondo.
9 Ty om han säger, så sker det; om han bjuder, så är det gjordt.
Poich’egli parlò, e la cosa fu; egli comandò e la cosa sorse.
10 Herren gör Hedningarnas råd omintet, och vänder folks tankar.
L’Eterno dissipa il consiglio delle nazioni, egli annulla i disegni dei popoli.
11 Men Herrans råd blifver evinnerliga; hans hjertas tankar i evighet.
Il consiglio dell’Eterno sussiste in perpetuo, i disegni del suo cuore durano d’età in età.
12 Saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är; det folk, som han till ett arf utkorat hafver.
Beata la nazione il cui Dio è l’Eterno; beato il popolo ch’egli ha scelto per sua eredità.
13 Herren skådar neder af himmelen, och ser all menniskors barn.
L’Eterno guarda dal cielo; egli vede tutti i figliuoli degli uomini:
14 Utaf sinom fasta stol ser han uppå alla de som på jordene bo.
dal luogo ove dimora, osserva tutti gli abitanti della terra;
15 Han böjer allas deras hjerta; han aktar uppå alla deras gerningar.
egli, che ha formato il cuore di loro tutti, che considera tutte le opere loro.
16 Enom Konung hjelper intet hans stora magt; enom kämpa varder icke hulpet genom hans stora kraft.
Il re non è salvato per grandezza d’esercito; il prode non scampa per la sua gran forza.
17 Hästar hjelpa ock intet, och deras stora starkhet frälsar intet.
Il cavallo è cosa fallace per salvare; esso non può liberare alcuno col suo grande vigore.
18 Si, Herrans öga ser uppå dem som frukta honom; de som uppå hans godhet trösta;
Ecco, l’occhio dell’Eterno è su quelli che lo temono, su quelli che sperano nella sua benignità,
19 Att han skall fria deras själ ifrå dödenom, och föda dem i hårdom tid.
per liberare l’anima loro dalla morte e per conservarli in vita in tempo di fame.
20 Vår själ väntar efter Herranom; han är vår hjelp och sköld.
L’anima nostra aspetta l’Eterno; egli è il nostro aiuto e il nostro scudo.
21 Ty vårt hjerta gläder sig af honom, och vi hoppes på hans helga Namn.
In lui, certo, si rallegrerà il cuor nostro, perché abbiam confidato nel nome della sua santità.
22 Din godhet, Herre, vare öfver oss, såsom vi på dig förtröste.
La tua benignità, o Eterno, sia sopra noi, poiché noi abbiamo sperato in te.
