Psaltaren 33
1 Fröjder eder af Herranom, I rättfärdige; de fromme skola prise honom härliga.
Ye iust men, haue fulli ioye in the Lord; presyng togidere bicometh riytful men.
2 Tacker Herranom med harpor; och lofsjunger honom på psaltare af tio stränger.
Knouleche ye to the Lord in an harpe; synge ye to hym in a sautre of ten strengis.
3 Sjunger honom en ny viso; sjunger väl på strängaspel med klingande ljud.
Synge ye to hym a newe song; seie ye wel salm to hym in criyng.
4 Ty Herrans ord är sannfärdigt; och hvad han lofvar, det håller han visserliga.
For the word of the Lord is riytful; and alle hise werkis ben in feithfulnesse.
5 Han älskar rättfärdighet och dom; jorden är full af Herrans godhet.
He loueth merci and doom; the erthe is ful of the merci of the Lord.
6 Himmelen är gjord genom Herrans ord, och all hans här genom hans muns anda.
Heuenes ben maad stidfast bi the word of the Lord; and `al the vertu of tho bi the spirit of his mouth.
7 Han håller vattnet i hafvet tillsammans, såsom uti en lägel; och lägger djupen i det fördolda.
And he gaderith togidere the watris of the see as in a bowge; and settith depe watris in tresours.
8 All verlden frukte Herran; honom rädes allt det som på jordene bor.
Al erthe drede the Lord; sotheli alle men enhabitynge the world ben mouyd of hym.
9 Ty om han säger, så sker det; om han bjuder, så är det gjordt.
For he seide, and thingis weren maad; he comaundide, and thingis weren maad of nouyt.
10 Herren gör Hedningarnas råd omintet, och vänder folks tankar.
The Lord distrieth the counsels of folkis, forsothe he repreueth the thouytis of puplis; and he repreueth the counsels of prynces.
11 Men Herrans råd blifver evinnerliga; hans hjertas tankar i evighet.
But the counsel of the Lord dwellith with outen ende; the thouytis of his herte dwellen in generacioun and into generacioun.
12 Saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är; det folk, som han till ett arf utkorat hafver.
Blessid is the folk, whose Lord is his God; the puple which he chees into eritage to hym silf.
13 Herren skådar neder af himmelen, och ser all menniskors barn.
The Lord bihelde fro heuene; he siy alle the sones of men.
14 Utaf sinom fasta stol ser han uppå alla de som på jordene bo.
Fro his dwellyng place maad redi bifor; he bihelde on alle men, that enhabiten the erthe.
15 Han böjer allas deras hjerta; han aktar uppå alla deras gerningar.
Which made syngulerli the soules of hem; which vndurstondith all the werkis of hem.
16 Enom Konung hjelper intet hans stora magt; enom kämpa varder icke hulpet genom hans stora kraft.
A kyng is not sauyd bi myche vertu; and a giaunt schal not be sauyd in the mychilnesse of his vertu.
17 Hästar hjelpa ock intet, och deras stora starkhet frälsar intet.
An hors is false to helthe; forsothe he schal not be sauyd in the habundaunce, `ether plentee, of his vertu.
18 Si, Herrans öga ser uppå dem som frukta honom; de som uppå hans godhet trösta;
Lo! the iyen of the Lord ben on men dredynge hym; and in hem that hopen on his merci.
19 Att han skall fria deras själ ifrå dödenom, och föda dem i hårdom tid.
That he delyuere her soules fro deth; and feede hem in hungur.
20 Vår själ väntar efter Herranom; han är vår hjelp och sköld.
Oure soule suffreth the Lord; for he is oure helpere and defendere.
21 Ty vårt hjerta gläder sig af honom, och vi hoppes på hans helga Namn.
For oure herte schal be glad in him; and we schulen haue hope in his hooli name.
22 Din godhet, Herre, vare öfver oss, såsom vi på dig förtröste.
Lord, thi merci be maad on vs; as we hopiden in thee.
