Psaltaren 33
1 Fröjder eder af Herranom, I rättfärdige; de fromme skola prise honom härliga.
A psalm for David. Rejoice in the Lord, O ye just: praise becometh the upright.
2 Tacker Herranom med harpor; och lofsjunger honom på psaltare af tio stränger.
Give praise to the Lord on the harp; sing to him with the psaltery, the instrument of ten strings.
3 Sjunger honom en ny viso; sjunger väl på strängaspel med klingande ljud.
Sing to him a new canticle, sing well unto him with a loud noise.
4 Ty Herrans ord är sannfärdigt; och hvad han lofvar, det håller han visserliga.
For the word of the Lord is right, and all his works are done with faithfulness.
5 Han älskar rättfärdighet och dom; jorden är full af Herrans godhet.
He loveth mercy and judgment; the earth is full of the mercy of the Lord.
6 Himmelen är gjord genom Herrans ord, och all hans här genom hans muns anda.
By the word of the Lord the heavens were established; and all the power of them by the spirit of his mouth:
7 Han håller vattnet i hafvet tillsammans, såsom uti en lägel; och lägger djupen i det fördolda.
Gathering together the waters of the sea, as in a vessel; laying up the depths in storehouses.
8 All verlden frukte Herran; honom rädes allt det som på jordene bor.
Let all the earth fear the Lord, and let all the inhabitants of the world be in awe of him.
9 Ty om han säger, så sker det; om han bjuder, så är det gjordt.
For he spoke and they were made: he commanded and they were created.
10 Herren gör Hedningarnas råd omintet, och vänder folks tankar.
The Lord bringeth to naught the counsels of nations; and he rejecteth the devices of people, and casteth away the counsels of princes.
11 Men Herrans råd blifver evinnerliga; hans hjertas tankar i evighet.
But the counsel of the Lord standeth for ever: the thoughts of his heart to all generations.
12 Saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är; det folk, som han till ett arf utkorat hafver.
Blessed is the nation whose God is the Lord: the people whom he hath chosen for his inheritance.
13 Herren skådar neder af himmelen, och ser all menniskors barn.
The Lord hath looked from heaven: he hath beheld all the sons of men.
14 Utaf sinom fasta stol ser han uppå alla de som på jordene bo.
From his habitation which he hath prepared, he hath looked upon all that dwell on the earth.
15 Han böjer allas deras hjerta; han aktar uppå alla deras gerningar.
He who hath made the hearts of every one of them: who understandeth all their works.
16 Enom Konung hjelper intet hans stora magt; enom kämpa varder icke hulpet genom hans stora kraft.
The king is not saved by a great army: nor shall the giant be saved by his own great strength.
17 Hästar hjelpa ock intet, och deras stora starkhet frälsar intet.
Vain is the horse for safety: neither shall he be saved by the abundance of his strength.
18 Si, Herrans öga ser uppå dem som frukta honom; de som uppå hans godhet trösta;
Behold the eyes of the Lord are on them that fear him: and on them that hope in his mercy.
19 Att han skall fria deras själ ifrå dödenom, och föda dem i hårdom tid.
To deliver their souls from death; and feed them in famine.
20 Vår själ väntar efter Herranom; han är vår hjelp och sköld.
Our soul waiteth for the Lord: for he is our helper and protector.
21 Ty vårt hjerta gläder sig af honom, och vi hoppes på hans helga Namn.
For in him our heart shall rejoice: and in his holy name we have trusted.
22 Din godhet, Herre, vare öfver oss, såsom vi på dig förtröste.
Let thy mercy, O Lord, be upon us, as we have hoped in thee.
