< Psaltaren 32 >
1 En undervisning Davids. Säll är den, hvilkom öfverträdelsen förlåten är, dem synden öfverskyld är.
Kema ontahi avu'ava zama'ama Anumzamo'ma atrenenteno, kumi'ama apasente'nia vahe'mo'a tusi muse hugahie.
2 Säll är den menniska, som Herren icke tillräknar missgerning; i hvilkens anda ingen falskhet är.
Hagi Ra Anumzamo'ma mago vahe'mofo kefo avu'ava'ama eritrenigeno, vahe'ma revatga hu avu'avazamo'ma agripima omnenenia vahe'mo'a muse hugahie.
3 Ty då jag ville förtigat, försmäktade min ben, genom min dagliga gråt.
Hagi kumini'ama huama'ma osugeno'a, nagri navufgamo'ene zaferinamo'enena tusi nata negrige'na karagi ruvava nehue.
4 Ty din hand var dag och natt svår på mig, så att min vätska borttorkades, såsom det om sommaren torrt varder. (Sela)
Na'ankure zagene haninena knazana nagrite ante'nankeno, tusi kna nave'nesie. Hagi zagemo'ma tima te hagege hiaza huno, hankavenimo'a hagege nehie.
5 Derföre bekänner jag dig mina synd, och förskyler intet mina missgerning. Jag sade: Jag vill bekänna för Herranom min öfverträdelse; då förlätst du mig mine synds missgerning. (Sela)
Ana'ma hutege'na kumini'a refiote maka kagritega huama hu'noe. Ana nehu'na nagra anage hu'noe, Ra Anumzamofonte nagra keontahi navu'nava zani'a huama hugenka, kumini'a apase nantankeno mika kumi'ni'a vagare'ne.
6 För detta skola alle helige bedja dig i rättom tid; derföre, när store vattufloder komma, skola de intet räcka intill dem.
E'ina hu'negu atrege'za Kagri kamage'ma nentaza vahe'mo'za knama me'nesire kagritega nunamuna hiho. Ana hanageno knazamo'ma tima hageazama huno esia zamo'a zamazeri onakrino.
7 Du äst mitt beskärm, bevara mig dock för ångest; att jag förlossad må ganska gladeliga fröjdas. (Sela)
Kagra fraki kumani'a mani'nanankinka, hazenke knafina nagu'nevazinke'na, ana zankura zagame nehu'na tusi musenkase nehue.
8 Jag vill undervisa dig, och lära dig vägen, den du vandra skall; jag skall leda dig med mine ögon.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Nagra kegava hugante'nena rempi hugamisugenka knare kantera vugahane. Nagra navunte'na negage'na antahintahia kamigahue.
9 Varer icke såsom hästar och mular, som intet förstånd hafva; hvilkom man måste lägga bett och betsel i munnen, om de icke till dig vilja.
Hagi antahintahizmi omne hosi afuro, miuri afu'ma aini atupa'ama zamagipi ante'neza nofi rente'za zamavazu hazage'za zamavariri'za vazanknara osiho.
10 Den ogudaktige hafver många plågor; men den som hoppas uppå Herran, honom skall barmhertighet omfatta.
Kefo avu'ava'ma nehaza vahera, rama'a knazamo zamazeri haviza nehanige'za zamasuzampi manigahaze. Hianagi Ra Anumzamofona vagaore avesizamo'a Agrite'ma zamentintima nehaza vahete megahie.
11 Fröjder eder af Herranom, och varer glade, I rättfärdige; och berömmer eder, alle I fromme.
Fatgo avu'ava'ma nehaza vahe'mota Ra Anumzamofonku muse nehinkeno, tamagu'amo'ma fatgoma hu'nenia vahe'mota ranke huta zagamera huta agi'a erisga hiho.