< Psaltaren 31 >

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, uppå dig förtröstar jag, låt mig aldrig på skam komma; fräls mig genom dina rättfärdighet.
A psalm of David. For the music director. Lord, you are the one who keeps me safe; please don't let me ever be humiliated. Save me, because you always do what is right.
2 Böj din öron till mig, hasteliga hjelp mig; var mig en stark klippa och en borg, att du hjelper mig.
Please listen to me, and be quick to rescue me. Be my rock of protection, my strong fortress of safety.
3 Ty du äst min klippa och min borg; att du dock för ditt Namns skull mig leda och föra ville;
You are my rock and my fortress. For the sake of your reputation, please lead me and guide me.
4 Att du ville draga mig utu nätet, som de för mig ställt hafva; ty du äst min starkhet.
Help me escape from the hidden net that they set to trap me, for you are the one who protects me.
5 Uti dina händer befaller jag min anda; du hafver mig förlöst, Herre, du trofaste Gud.
I put myself in your hands. Save me, Lord, for you are a trustworthy God.
6 Jag hatar dem som hålla uppå lösaktiga läro; men jag hoppas till Herran.
I hate those who devote themselves to pointless idols; I trust in the Lord.
7 Jag fröjdar mig, och är glad öfver dina godhet; att du anser mitt elände, och känner mina själ i nödene.
I will celebrate, happy in your love that never fails, for you have seen the problems I face and have paid attention to my troubles.
8 Och du öfvergifver mig icke uti fiendans händer; du sätter mina fötter uppå vidt rum.
You haven't handed me over to my enemies; you have set me free.
9 Herre, var mig nådelig, ty mig är ångest; mitt ansigte är förfallet för sorgs skull, dertill min själ och min buk.
Be kind to me Lord, for I am upset. I can hardly see from so much crying. I am completely wasting away.
10 Ty mitt lefvande är förtärdt vordet af bedröfvelse, och mine år af suckande; min kraft är igenom mina missgerning förfallen, och min ben äro försmäktade.
Grief is killing me; my life is cut short by sadness; I am falling apart because of my troubles; I am worn to the bone.
11 Det går mig så illa, att jag är en stor försmädelse vorden minom grannom, och en styggelse minom kändom; de som mig se på gatone, de fly för mig.
I am ridiculed by my enemies, particularly by my neighbors. My friends dread meeting me; people who see me in the street run the other way.
12 Jag är förgäten af hjertat, såsom en döder; jag är vorden såsom ett sönderslaget kärile.
I have been forgotten as if I were dead; I'm ignored like a broken pot.
13 Ty månge försmäda mig illa, så att hvar man skyr vid mig; de rådslå med hvarannan om mig, och akta taga mig lifvet bort.
I hear many people whispering about me; terror surrounds me. They plot together against me, planning to kill me.
14 Men jag, Herre, hoppas uppå dig, och säger: Du äst min Gud.
But I put my trust in you, Lord, saying, “You are my God!”
15 Min tid står i dina händer; hjelp mig utu mina fiendars hand, och ifrå dem som mig förfölja.
My whole life is in your hands! Save me from those who hate me and persecute me!
16 Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare; hjelp mig genom dina godhet.
May you look kindly on me, your servant. Save me because of your trustworthy love.
17 Herre, låt mig icke till skam varda, ty jag åkallar dig; de ogudaktige varde till skam, och tystade i helvete. (Sheol h7585)
Lord, don't let me be disgraced, for I'm calling out to you. Instead let the wicked be disgraced, let them be silent in the grave. (Sheol h7585)
18 Tystne de falske munnar, som tala emot den rättfärdiga hårdeliga, högmodiga och hånliga.
Shut the mouths of those who tell lies against good people—those who speak contemptuously in their pride and arrogance!
19 Huru stor är din godhet, den du dem, som dig frukta, bevarat hafver; och bevisar dem, som trösta uppå dig, inför menniskors barn!
How wonderful is the goodness you have reserved for those who honor you! In front of everyone you give this goodness to those who come to you for help.
20 Du förgömmer dem hemliga när dig för hvars mans trug; du förskyler dem i hyddone för de trätosamma tungor.
You shelter and protect them with your presence, far from their enemies who scheme against them. You keep them safe from attacks and accusations.
21 Lofvad vare Herren, att han mig en underlig godhet bevisat hafver, i enom fastom stad.
Bless the Lord, for he has shown me his wonderful trustworthy love when my city was being attacked
22 Ty jag sade i mine häpenhet: Jag är bortdrifven ifrå dine ögon; likväl hörde du mine böns röst, då jag till dig ropade.
Terrified I cried out, “I am being destroyed right in front of you!” But you heard my cry when I called out for you to help me.
23 Älsker Herran, alle hans helige. Herren bevarar de trogna, och vedergäller dem rikeliga, som högmod öfva.
Love the Lord, all you who trust in him! The Lord takes care of those who trust him, but he pays back in full those who are arrogant.
24 Varer tröste och oförfärade, alle I, som Herran förbiden.
Be strong and be confident, all you who put your hope in the Lord.

< Psaltaren 31 >