Psaltaren 30
1 En Psalm, till att sjunga om Davids hus vigning. Jag prisar dig, Herre: ty du hafver upphöjt mig, och låter icke mina fiendar glädja sig öfver mig.
The salm of song, for the halewyng of the hows of Dauid. Lord, Y schal enhaunse thee, for thou hast vp take me; and thou delitidist not myn enemyes on me.
2 Herre min Gud, då jag ropade till dig, gjorde du mig helbregda.
Mi Lord God, Y criede to thee; and thou madist me hool.
3 Herre, du hafver fört mina själ utu helvetet; du hafver behållit mig lefvande, der de i helvetet foro. (Sheol h7585)
Lord, thou leddist out my soule fro helle; thou sauedist me fro hem that goen doun into the lake. (Sheol h7585)
4 I Helige, lofsjunger Herranom, och tacker i hans helga högtid.
Ye seyntis of the Lord, synge to the Lord; and knowleche ye to the mynde of his hoolynesse.
5 Ty hans vrede varar ett ögnablick, och han hafver lust till lif; om aftonen varar gråten, men om morgonen glädjen.
For ire is in his indignacioun; and lijf is in his wille. Wepyng schal dwelle at euentid; and gladnesse at the morewtid.
6 Men jag sade, då mig väl gick: Jag skall aldrig omkull ligga.
Forsothe Y seide in my plentee; Y schal not be moued with outen ende.
7 Ty du, Herre, hafver igenom din goda vilja gjort mitt berg starkt; men då du bortdolde ditt ansigte, förskräcktes jag.
Lord, in thi wille; thou hast youe vertu to my fairnesse. Thou turnedist awei thi face fro me; and Y am maad disturblid.
8 Jag vill, Herre, ropa till dig; Herran vill jag bedja.
Lord, Y schal crye to thee; and Y schal preye to my God.
9 Hvad nytta är i mitt blod, när jag död är? Månn ock stoftet tacka dig, och förkunna dina trohet?
What profit is in my blood; while Y go doun in to corrupcioun? Whether dust schal knouleche to thee; ethir schal telle thi treuthe?
10 Hör, Herre, och var mig nådelig; Herre, var min hjelpare.
The Lord herde, and hadde merci on me; the Lord is maad myn helpere.
11 Du hafver förvandlat mig min klagan uti fröjd; du hafver afklädt mig min säck, och omgjordat mig med glädje;
Thou hast turned my weilyng in to ioye to me; thou hast to-rent my sak, and hast cumpassid me with gladnesse.
12 På det min ära skall lofsjunga dig, och icke tyst varda. Herre, min Gud, jag vill dig tacka i evighet.
That my glorie synge to thee, and Y be not compunct; my Lord God, Y schal knouleche to thee with outen ende.
