Psaltaren 30

1 En Psalm, till att sjunga om Davids hus vigning. Jag prisar dig, Herre: ty du hafver upphöjt mig, och låter icke mina fiendar glädja sig öfver mig.

Aw Bawipa, nang ce ni zoeksang vang nyng, nang ing a dungnaak hun awhkawng nik dawk nawh ka qaalkhqi kak khan awh amik kaw am qep sak hyk ti.

2 Herre min Gud, då jag ropade till dig, gjorde du mig helbregda.

Aw Bawipa ka Khawsa, qeenaak thoeh doena kak khy awh ce nang ing ni qoei sak hyk ti.

3 Herre, du hafver fört mina själ utu helvetet; du hafver behållit mig lefvande, der de i helvetet foro. (Sheol h7585)

Aw Bawipa, phyi ak khui awhkawng nik dawk tiksaw; lawk-kqawng khuina ceh sak kaana nim hlyn hyk ti. (Sheol h7585)

4 I Helige, lofsjunger Herranom, och tacker i hans helga högtid.

Nangmih ak thlangciimkhqi aw, Bawipa venawh laa sa lah uh: ang ming caih ce kyihcah lah uh.

5 Ty hans vrede varar ett ögnablick, och han hafver lust till lif; om aftonen varar gråten, men om morgonen glädjen.

Ak kawsonaak taw kawlkalh ca doeng awh ni, cehlai a zeelnaak taw hqing khui dy aham awm hy; cimthan awh ning kqang hly mai hlai hy, mymcang awh zeelnaak law tlaih hy.

6 Men jag sade, då mig väl gick: Jag skall aldrig omkull ligga.

Kang ngaih a ding tloek awh ce “am tat qoe tikawng” ti nyng.

7 Ty du, Herre, hafver igenom din goda vilja gjort mitt berg starkt; men då du bortdolde ditt ansigte, förskräcktes jag.

Aw Bawipa, kak khan awh nak kaw a zeel awh, ka tlang ce ak cak na dyih sak hyk ti; cehlai na haai na thuh awhtaw ngaihang tum na awm hqoeng nyng.

8 Jag vill, Herre, ropa till dig; Herran vill jag bedja.

Aw Bawipa, nang ni ka nik khy; Bawipa venawh qeennaak thoeh doena khy nyng.

9 Hvad nytta är i mitt blod, när jag död är? Månn ock stoftet tacka dig, och förkunna dina trohet?

Ka seetnaak ingkaw lawk-kqawng khuina ka cehnaak ve nang aham hawihkhangnaak ikaw a awm? Dekvai ing nang ce anik kyih hly nu?

10 Hör, Herre, och var mig nådelig; Herre, var min hjelpare.

Aw Bawipa ngai law nawhtaw, nim qeen lah; Aw Bawipa kai anik bawmkung na awm law lah.

11 Du hafver förvandlat mig min klagan uti fröjd; du hafver afklädt mig min säck, och omgjordat mig med glädje;

Kang kqangnaak ve lamnaak na coeng law sak hyk ti; nang ing dipche kang byng ve ni khoe pe nawh zeelnaak ing ni sing hyk ti.

12 På det min ära skall lofsjunga dig, och icke tyst varda. Herre, min Gud, jag vill dig tacka i evighet.

Kak kawlung ing a awm dym kaana laa sa kaw, Aw Bawipa ka Khawsa, na venawh kumqui dyna zeelnaak awi kqawn kawng.