Psaltaren 3
1 En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
Dawid dwom a ɔtoe bere a ɔreguan afi ne babarima Absalom anim. Awurade, hwɛ sɛnea mʼatamfo dɔɔso fa! dodow no ara na wɔsɔre tia me!
2 Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
Bebree no ara ka fa me ho se, “Onyankopɔn rennye no.”
3 Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
Nanso wo, Awurade, woyɛ nkatabo a atwa me ho ahyia mʼanuonyam, nea Ɔpagyaw me ti.
4 Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
Meteɛ mu su frɛ Awurade, na ogye me so fi ne bepɔw kronkron no so.
5 Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
Metɔ hɔ na meda a, minyan bio, efisɛ Awurade ma migyina.
6 Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
Merensuro atamfo mpem mpem a wɔatwa me ho ahyia no.
7 Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
Sɔre, Awurade! Gye me, me Nyankopɔn! Bobɔ mʼatamfo nyinaa abogye; na tutu amumɔyɛfo se.
8 När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
Awurade hɔ na ogye fi ba. Ma wo nhyira mmra wo nkurɔfo so. Wɔde ma dwonkyerɛfo. Wɔto wɔ sankuhama so.
