< Psaltaren 3 >
1 En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
Psalm Davidov, ko je bežal pred Absalomom, sinom svojim. Gospod, koliko je sovražnikov mojih, koliko jih vstaja proti meni!
2 Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
Koliko jih govori za dušo mojo: Ni je pomoči njej v Bogu nobene.
3 Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
Ti pa, Gospod, ščit si meni, slava moja, in glavo mojo vzdiguješ.
4 Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
Z glasom svojim vpijočemu v Gospoda odgovoril mi je z gore svetosti svoje.
5 Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
Jaz sem ležal in spal, zbudil sem se, ker Gospod me podpira.
6 Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
Ne bodem se bal ljudstva tisočin, katere bodo okrog razpostavili proti meni.
7 Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
Vstani, Gospod; reši me, moj Bog, ki si udaril vse sovražnike moje po čeljusti, zobe zdrobil krivičnim.
8 När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
Gospodovo je rešenje; nad ljudstvom tvojim blagoslov tvoj!