Psaltaren 3
1 En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
O Yahweh, anian a nagadu dagiti kabusorko! Adu ti timmallikud ken nangraut kaniak.
2 Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
Adu dagiti mangibagbaga maipanggep kaniak, “Awan ti tulong a maipaay kenkuana manipud iti Dios.” (Selah)
3 Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
Ngem sika, O Yahweh, ket kalasag iti aglawlawko, dayagko, ken mangparparegta kaniak.
4 Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
Umawagak kenni Yahweh, ket sungbatannak manipud iti nasantoan a turodna. (Selah)
5 Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
Nagiddaak ket nakaturogak; nagriingak, ta silanaknibannak ni Yahweh.
6 Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
Saanak nga agbuteng kadagiti rineprep a tattao iti aglawlawko a bumusor kaniak.
7 Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
Bumangonka, O Yahweh! Isalakannak, Diosko! Ta kabilem dagiti amin a kabusorko kadagiti pangada; pusiem dagiti ngipen dagiti nadangkes.
8 När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
Aggapu kenni Yahweh ti pannakaisalakan. Adda koma kadagiti tattaom ti bendisionmo. (Selah)
