Psaltaren 3
1 En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
Chant de David. A l’occasion de sa fuite devant Absalon, son fils Yahweh, que mes ennemis sont nombreux! Quelle multitude se lève contre moi!
2 Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
Nombreux sont ceux qui disent à mon sujet: « Plus de salut pour lui auprès de Dieu! » — Séla.
3 Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
Mais toi, Yahweh, tu es mon bouclier; tu es ma gloire, et tu relèves ma tête.
4 Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
De ma voix je crie vers Yahweh, et il me répond de sa montagne sainte. — Séla.
5 Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
Je me suis couché et me suis endormi; je me suis réveillé, car Yahweh est mon soutien.
6 Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
je ne crains pas devant le peuple innombrable, qui m’assiège de toutes parts.
7 Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
Lève-toi, Yahweh! Sauve-moi, mon Dieu! Car tu frappes à la joue tous mes ennemis, tu brises les dents des méchants.
8 När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
A Yahweh le salut! Que ta bénédiction soit sur ton peuple! — Séla.
