Psaltaren 3
1 En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
A Psalm of David, when he fled from the presence of his son Abessalom. O Lord, why are they that afflict me multiplied? many rise up against me.
2 Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
Many say concerning my soul, There is no deliverance for him in his God. (Pause)
3 Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
But you, O Lord, are my helper: my glory, and the one that lifts up my head.
4 Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
I cried to the Lord with my voice, and he heard me out of his holy mountain. (Pause)
5 Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
I lay down and slept; I awaked; for the Lord will help me.
6 Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
I will not be afraid of ten thousands of people, who beset me round about.
7 Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
Arise, Lord; deliver me, my God: for you have struck all who were without cause mine enemies; you have broken the teeth of sinners.
8 När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
Deliverance is the Lord's, and your blessing is upon your people.
