Psaltaren 3
1 En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
YHWH, how are they increased that trouble me! many are they that rise up against me.
2 Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
Many there be which say of my soul, There is no help for him in Elohim. (Selah)
3 Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
But thou, O YHWH, art a shield for me; my glory, and the lifter up of mine head.
4 Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
I cried unto YHWH with my voice, and he heard me out of his holy hill. (Selah)
5 Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
I laid me down and slept; I awaked; for YHWH sustained me.
6 Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
I will not be afraid of ten thousands of people, that have set themselves against me round about.
7 Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
Arise, O YHWH; save me, O my Elohim: for thou hast smitten all mine enemies upon the cheek bone; thou hast broken the teeth of the wicked.
8 När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
Salvation belongeth unto YHWH: thy blessing is upon thy people. (Selah)
