Psaltaren 27

1 En Psalm Davids. Herren är mitt ljus och min helsa; för hvem skall jag frukta mig? Herren är mins lifs kraft; för hvem skulle jag grufva mig?

David priusquam liniretur Dominus inluminatio mea et salus mea quem timebo Dominus protector vitae meae a quo trepidabo

2 Derföre, om de onde mine motståndare och fiender till mig vilja, till att fräta mitt kött, måste de stöta sig och falla.

dum adpropiant super me nocentes ut edant carnes meas qui tribulant me et inimici mei ipsi infirmati sunt et ceciderunt

3 Om än en här lade sig emot mig, så fruktade sig ändå mitt hjerta intet; om en strid hofve sig upp emot mig, så förlåter jag mig uppå honom.

si consistant adversus me castra non timebit cor meum si exsurgat adversus me proelium in hoc ego sperabo

4 Ett beder jag af Herranom, det hade jag gerna; att jag i Herrans hus blifva må i alla mina lifsdagar, till att skåda den sköna Herrans Gudstjenst, och besöka hans tempel.

unam petii a Domino hanc requiram ut inhabitem in domo Domini omnes dies vitae meae ut videam voluntatem Domini et visitem templum eius

5 Ty han öfvertäcker mig i sine hyddo i ondom tid; han förgömmer mig hemliga i sitt tjäll, och upphöjer mig på ene klippo;

quoniam abscondit me in tabernaculo in die malorum protexit me in abscondito tabernaculi sui

6 Och skall nu upphöja mitt hufvud öfver mina fiendar, som omkring mig äro; så vill jag i hans hyddo lof offra; jag vill sjunga och lofsäga Herranom.

in petra exaltavit me et nunc exaltavit caput meum super inimicos meos circuivi et immolavi in tabernaculo eius hostiam vociferationis cantabo et psalmum dicam Domino

7 Herre, hör mina röst, när jag ropar; var mig nådelig, och hör mig.

exaudi Domine vocem meam qua clamavi miserere mei et exaudi me

8 Mitt hjerta håller dig ditt ord före: I skolen söka mitt ansigte; derföre söker jag ock, Herre, ditt ansigte.

tibi dixit cor meum exquisivit facies mea faciem tuam Domine requiram

9 Fördölj icke ditt ansigte för mig, och bortdrif icke din tjenare i vredene; ty du äst min hjelp; öfvergif mig icke, och drag icke handena ifrå mig, Gud, min salighet.

ne avertas faciem tuam a me ne declines in ira a servo tuo adiutor meus esto ne derelinquas me neque dispicias me Deus salvator meus

10 Ty min fader och min moder öfvergifva mig; men Herren upptager mig.

quoniam pater meus et mater mea dereliquerunt me Dominus autem adsumpsit me

11 Herre, visa mig din väg, och led mig på den rätta stigen, för mina fiendars skull.

legem pone mihi Domine in via tua et dirige me in semita recta propter inimicos meos

12 Gif mig icke uti mina fiendars vilja; ty falsk vittne stå emot mig, och göra mig orätt skamlöst.

ne tradideris me in animas tribulantium me quoniam insurrexerunt in me testes iniqui et mentita est iniquitas sibi

13 Men jag tror dock, att jag se skall Herrans goda, uti de lefvandes lande.

credo videre bona Domini in terra viventium

14 Förbida Herran; var tröst och oförfärad, och förbida Herran.

expecta Dominum viriliter age et confortetur cor tuum et sustine Dominum