Psaltaren 27
1 En Psalm Davids. Herren är mitt ljus och min helsa; för hvem skall jag frukta mig? Herren är mins lifs kraft; för hvem skulle jag grufva mig?
Bawipa taw ka maihchoei ingkaw ka hulnaak na awm hy - u nu kak kqih bai kaw? Bawipa taw ka hqingnaak vawngcak na awm hy - u nu kak kqih re bai kaw?
2 Derföre, om de onde mine motståndare och fiender till mig vilja, till att fräta mitt kött, måste de stöta sig och falla.
Ka sa daih aham thlak chekhqi ing ni pan unawh ka qaalkhqi ingkaw ka thunkhakhqi ing amim tu awh ce bah kawm usaw tlu kawm uh.
3 Om än en här lade sig emot mig, så fruktade sig ändå mitt hjerta intet; om en strid hofve sig upp emot mig, så förlåter jag mig uppå honom.
Qalkap ing nik chung khoep seiawm, kak kawlung am thyn qoe tikaw; tangboek ing ni boeng qoe seiawm kak kawlung yp khak kaw.
4 Ett beder jag af Herranom, det hade jag gerna; att jag i Herrans hus blifva må i alla mina lifsdagar, till att skåda den sköna Herrans Gudstjenst, och besöka hans tempel.
Bawipa venawh ik-oeih pynoet doeng thoeh nyng, ka thoeh taw veni; ka hqing khui pyt Bawipa im awh awm aham ingkaw Bawipa a myi daw soeih ce toek doena a bawkim khuiawh amah sui ve doeng ni.
5 Ty han öfvertäcker mig i sine hyddo i ondom tid; han förgömmer mig hemliga i sitt tjäll, och upphöjer mig på ene klippo;
Ikawtih kyinaak ka um awh ce a awmnaak hun awh kai ce ngaihding cana ni awm sak kaw; a hizan im awmnaak khuiawh ni thuh kawmsaw lungnu awh ce ak sang na nim hawih kaw.
6 Och skall nu upphöja mitt hufvud öfver mina fiendar, som omkring mig äro; så vill jag i hans hyddo lof offra; jag vill sjunga och lofsäga Herranom.
Cawhtaw kai anik chung khoep ka qaalkhqik khanawh ka luu ve zoeksang kaw; a hizan im awh zeel doena khy nawh lucik nawn nyng saw; Bawipa kyihcah ing laa sa hawh kawng nyng.
7 Herre, hör mina röst, när jag ropar; var mig nådelig, och hör mig.
Aw Bawipa, ka nik khy awh ce kak awi ngai law lah; nim qeen nawhtaw nim hlat lah.
8 Mitt hjerta håller dig ditt ord före: I skolen söka mitt ansigte; derföre söker jag ock, Herre, ditt ansigte.
Kak kawlung ing “A haai sui lah!” ni tina hy. Bawipa nang haai ni ka sui hly.
9 Fördölj icke ditt ansigte för mig, och bortdrif icke din tjenare i vredene; ty du äst min hjelp; öfvergif mig icke, och drag icke handena ifrå mig, Gud, min salighet.
Na haai ce koeh thuh valh nawh, na tyihzawih ve koeh mang taak; nang taw kai anik bawmkung ni. Aw Khawsa ka hulkung, koeh ni qoeng nawhtaw koeh ni cen taak.
10 Ty min fader och min moder öfvergifva mig; men Herren upptager mig.
Ka pa ingkaw ka nu ing ni cehta seiawm, Bawipa ing ni do ngai kaw.
11 Herre, visa mig din väg, och led mig på den rätta stigen, för mina fiendars skull.
Aw Bawipa, na lam ce ni cawng sak nawh; kai anik thekhanaakkhqi awh na lap dyng awh ni sawi lah.
12 Gif mig icke uti mina fiendars vilja; ty falsk vittne stå emot mig, och göra mig orätt skamlöst.
Ka qaalkhqi ngaihnaak awh kai ce koeh ni pe, amak thym dyihthingkhqi ing ni thawh sih unawh, amak leek ben awi ce amik kqawn a dawngawh.
13 Men jag tror dock, att jag se skall Herrans goda, uti de lefvandes lande.
Ka hqingnaak qam awh ve Bawipa a leeknaak hu ngai kawng tinawh yp qu na mang kang nyng.
14 Förbida Herran; var tröst och oförfärad, och förbida Herran.
Bawipa mah qeh lah; kawlung cak doena nak tha awm sak nawh, Bawipa mah qeh lah.
