Psaltaren 26

1 En Psalm Davids. Herre, skaffa mig rätt; ty jag är oskyldig. Jag hoppas på Herran; derföre skall jag icke falla.

`To Dauid. Lord, deme thou me, for Y entride in myn innocens; and Y hopynge in the Lord schal not be made vnstidfast.

2 Pröfva mig, Herre, och försök mig; ransaka mina njurar och mitt hjerta.

Lord, preue thou me, and asaie me; brenne thou my reynes, and myn herte.

3 Ty din godhet är för min ögon, och jag vandrar i dine sanning.

For whi thi merci is bifor myn iyen; and Y pleside in thi treuthe.

4 Jag sitter icke när de fåfänga, menniskor, och hafver icke omgängelse med de falska.

I sat not with the counsel of vanyte; and Y schal not entre with men doynge wickid thingis.

5 Jag hatar de ondas församling, och sitter icke när de ogudaktiga.

I hatide the chirche of yuele men; and Y schal not sitte with wickid men.

6 Jag tvår mina händer med oskyldighet, och håller mig, Herre, intill ditt altare;

I schal waische myn hondis among innocentis; and, Lord, Y schal cumpasse thin auter.

7 Der man hörer tacksägelses röst, och der man predikar all din under.

That Y here the vois of heriyng; and that Y telle out alle thi merueils.

8 Herre, jag hafver dins hus boning kär, och det rum der din ära bor.

Lord, Y haue loued the fairnesse of thin hows; and the place of the dwellyng of thi glorie.

9 Ryck icke mina själ bort med syndarena, eller mitt lif med de blodgiruga;

God, leese thou not my soule with vnfeithful men; and my lijf with men of bloodis.

10 Hvilke omgå med arga list, och taga gerna gåfvor.

In whose hondis wyckidnessis ben; the riythond of hem is fillid with yiftis.

11 Men jag vandrar oskyldeliga; förlös mig, och var mig nådelig.

But Y entride in myn innocens; ayenbie thou me, and haue merci on me.

12 Min fot går rätt; i församlingene vill jag lofva dig, Herre.

Mi foot stood in riytfulnesse; Lord, Y schal blesse thee in chirchis.