Psaltaren 25
1 En Psalm Davids. Efter dig, Herre, längtar jag.
Unto the end, a psalm for David. To thee, O Lord, have I lifted up my soul.
2 Min Gud, Jag hoppas uppå dig; låt mig icke komma på skam, att mine ovänner icke skola glädja sig öfver mig.
In thee, O my God, I put my trust; let me not be ashamed.
3 Ty ingen kommer på skam, den dig förbidar; men de löse föraktare komma på skam.
Neither let my enemies laugh at me: for none of them that wait on thee shall be confounded.
4 Herre, visa mig dina vägar, och lär mig dina stigar.
Let all them be confounded that act unjust things without cause. Shew, O Lord, thy ways to me, and teach me thy paths.
5 Led mig i dine sanning, och lär mig; ty du äst den Gud, som mig hjelper; dagliga förbidar jag dig.
Direct me in thy truth, and teach me; for thou art God my Saviour; and on thee have I waited all the day long.
6 Tänk Herre, på dina barmhertighet, och uppå dina godhet, den af verldenes begynnelse varit hafver.
Remember, O Lord, thy bowels of compassion; and thy mercies that are from the beginning of the world.
7 Tänk icke uppå mins ungdoms synder, och min öfverträdelse; men tänk uppå mig, efter dina barmhertighet, för dina godhets skull, Herre.
The sins of my youth and my ignorances do not remember. According to thy mercy remember thou me: for thy goodness’ sake, O Lord.
8 Herren är god och from; derföre undervisar han syndarena på vägenom.
The Lord is sweet and righteous: therefore he will give a law to sinners in the way.
9 Han leder de elända rätt, och lärer de elända sin väg.
He will guide the mild in judgment: he will teach the meek his ways.
10 Alle Herrans vägar äro godhet och sanning, dem som hans förbund och vittnesbörd hålla.
All the ways of the Lord are mercy and truth, to them that seek after his covenant and his testimonies.
11 För ditt Namns skull, Herre, var mine missgerning nådelig, den stor är.
For thy name’s sake, O Lord, thou wilt pardon my sin: for it is great.
12 Hvilken är den der fruktar Herran, han skall lära honom den bästa vägen.
Who is the man that feareth the Lord? He hath appointed him a law in the way he hath chosen.
13 Hans själ skall bo i det goda, och hans säd skall besitta landet.
His soul shall dwell in good things: and his seed shall inherit the land.
14 Herrans hemlighet är ibland dem som frukta honom; och sitt förbund låter han dem få veta.
The Lord is a firmament to them that fear him: and his covenant shall be made manifest to them.
15 Mine ögon se alltid till Herran; ty han skall taga min fot utu nätet.
My eyes are ever towards the Lord: for he shall pluck my feet out of the snare.
16 Vänd dig till mig, och var mig nådelig; ty jag är ensam och elände.
Look thou upon me, and have mercy on me; for I am alone and poor.
17 Mins hjertans ångest är stor; för mig utu mine nöd.
The troubles of my heart are multiplied: deliver me from my necessities.
18 Se uppå min jämmer och eländhet, och förlåt mig alla mina synder.
See my abjection and my labour; and forgive me all my sins.
19 Se deruppå, att mine fiender så månge äro, och hata mig med orätt.
Consider my enemies for they are multiplied, and have hated me with an unjust hatred.
20 Bevara min själ, och fräls mig; låt mig icke komma på skam, ty jag förtröstar uppå dig.
Keep thou my soul, and deliver me: I shall not be ashamed, for I have hoped in thee.
21 Fromhet och rätthet, bevare mig; ty jag förbidar dig.
The innocent and the upright have adhered to me: because I have waited on thee.
22 Gud löse Israel utaf allo sine nöd.
Deliver Israel, O God, from all his tribulations.
